{"id":10764,"date":"2018-07-08T16:36:16","date_gmt":"2018-07-08T16:36:16","guid":{"rendered":"http:\/\/www.gianlucatognon.com\/?p=10764"},"modified":"2018-07-27T08:56:21","modified_gmt":"2018-07-27T08:56:21","slug":"4-naringsamnen-for-skoldkortel","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.gianlucatognon.com\/sv\/4-naringsamnen-for-skoldkortel\/","title":{"rendered":"4 n\u00e4rings\u00e4mnen f\u00f6r en h\u00e4lsosam sk\u00f6ldk\u00f6rtel"},"content":{"rendered":"<h2>Vilka n\u00e4rings\u00e4mnen beh\u00f6vs f\u00f6r att bevara en h\u00e4lsosam sk\u00f6ldk\u00f6rtel?<\/h2>\n<p>Sk\u00f6ldk\u00f6rteln, den lilla k\u00f6rteln i halsen som mest liknar en fj\u00e4ril har fler funktioner \u00e4n du kanske k\u00e4nner till. Den spelar en stor roll i att styra flera av v\u00e5ra kroppsprocesser, s\u00e5som andning, kroppsvikt, menstruationscykel, kroppstemperatur och till och med regleringen av blodkolesterolniv\u00e5er. G\u00f6r ditt b\u00e4sta f\u00f6r att den ska fungera, s\u00e5 har du en hel del att vinna i h\u00e4lsotermer!<\/p>\n<p>I det h\u00e4r inl\u00e4gget vill jag ber\u00e4tta om fyra n\u00e4rings\u00e4mnen som \u00e4r viktiga f\u00f6r att sk\u00f6ldk\u00f6rteln ska fungera ordentligt, och som m\u00e5nga faktiskt saknar \u2013 n\u00e4mligen selen, jod, j\u00e4rn och D-vitamin. L\u00e5t oss granska dem lite mer i detalj.<\/p>\n<p><u>Selen<\/u>: Detta mineral \u00e4r en grundl\u00e4ggande komponent i selenproteiner, vilka \u00e4r ett slags protein som inkluderar flera enzymer, d\u00e4ribland glutationperoxidas, tioredoxinreduktas och jodtyronindejodinaser<a href=\"#_ftn1\" name=\"_ftnref1\">[1]<\/a>, vilka alla \u00e4r aktiva i sk\u00f6ldk\u00f6rteln. Selenbrist leder till reducerad enzymaktivitet hos glutationperoxidas och jodtyronindejodinas, vilket resulterar i ackumulering av fria radikaler, sk\u00f6ldk\u00f6rtelskador och nedsatt metabolism av sk\u00f6ldk\u00f6rtelhormoner<a href=\"#_ftn2\" name=\"_ftnref2\">[2]<\/a>.<\/p>\n<p>Vilka livsmedel ger tillr\u00e4ckliga m\u00e4ngder selen? Paran\u00f6tter \u00e4r den mest framst\u00e5ende selenk\u00e4llan. Endast tv\u00e5 av dessa n\u00f6tter \u00e4r i allm\u00e4nhet tillr\u00e4ckligt f\u00f6r att ge det dagliga behovet av selen. Andra selenk\u00e4llor \u00e4r tonfisk, ostron, fullkornsvetebr\u00f6d, r\u00e5g, solrosfr\u00f6n, de flesta k\u00f6ttsorter liksom svamp.<\/p>\n<p><u><a href=\"http:\/\/www.gianlucatognon.com\/sv\/mjolk-och-jodbrist\/\">Jod<\/a>:<\/u> Trots faktumet att jod \u00e4r v\u00e4sentligt f\u00f6r syntesen av sk\u00f6ldk\u00f6rtelhormoner kan f\u00f6r h\u00f6ga halter orsaka autoimmun tyreoidit p\u00e5 sk\u00f6ldk\u00f6rteln, liksom andra sjukdomar. Detta \u00e4r den fr\u00e4msta anledningen till att jodberika salt inte \u00e4r ett bra projekt f\u00f6r att fr\u00e4mja folkh\u00e4lsan. F\u00f6r att undvika en \u00f6kad risk f\u00f6r Hashimotos tyreoidit \u00e4r det d\u00e4rf\u00f6r viktigt att jodintaget ligger inom ett relativt smalt intervall av de rekommenderade niv\u00e5erna (se tabell 1). De viktigaste jodk\u00e4llorna i v\u00e5r kost \u00e4r havsmat (s\u00e4rskilt sj\u00f6gr\u00e4s, kammusslor, torsk, sardiner, r\u00e4kor, lax och tonfisk), mejeriprodukter (yoghurt, ost, mj\u00f6lk), \u00e4gg samt vissa typer av b\u00e4r (tranb\u00e4r och jordgubbar). Jodberikat salt \u00e4r en annan jodk\u00e4lla.<\/p>\n<p>Havsf\u00e5ngad eller havsodlad fisk samt skaldjur tenderar att vara naturligt rika p\u00e5 jod. Gr\u00f6nsaker som odlas i jodrika jordm\u00e5ner representerar en annan m\u00f6jlig k\u00e4lla till detta viktiga n\u00e4rings\u00e4mne. Slutligen inneh\u00e5ller torkat sj\u00f6gr\u00e4s mycket h\u00f6ga jodhalter, men min rekommendation \u00e4r att h\u00e5lla en m\u00e5ttlig konsumtion f\u00f6r att undvika att \u00f6verskrida det rekommenderade intaget. \u00c5 andra sidan kan det ocks\u00e5 vara bra att veta att sj\u00f6gr\u00e4s som kokas medf\u00f6r en betydande minskning av jodhalten.<\/p>\n<p><u>J\u00e4rn<\/u>: J\u00e4rnbrist \u00e4r den vanligaste bristsjukdomen v\u00e4rlden \u00f6ver och p\u00e5verkar miljontals sp\u00e4dbarn och barn. Ett tillr\u00e4ckligt intag av j\u00e4rn \u00e4r viktigt f\u00f6r sk\u00f6ldk\u00f6rtelfunktionen, faktum \u00e4r att j\u00e4rnbrist kan vara den mest f\u00f6rbisedda orsaken till f\u00f6rs\u00e4mrad sk\u00f6ldk\u00f6rtelfunktion. Patienter med Hashimotos tyreoidit har visats ha l\u00e4gre serumj\u00e4rnniv\u00e5er. Studier p\u00e5 b\u00e5de djur och vuxna m\u00e4nniskor har visat att j\u00e4rnbristanemi associeras med f\u00f6r\u00e4ndrad metabolism av sk\u00f6ldk\u00f6rtelhormoner<a href=\"#_ftn3\" name=\"_ftnref3\">[3]<\/a>. J\u00e4rnbrist f\u00f6rs\u00e4mrar sk\u00f6ldk\u00f6rtelfunktionen genom att reducera aktiviteten hos enzymet tyreoperoxidas (TPO), ett sk\u00f6ldk\u00f6rtelspecifikt peroxidas som \u00e4r f\u00f6rankrat vid den apikala membranytan hos follikul\u00e4ra sk\u00f6ldk\u00f6rtelceller. TPO kr\u00e4vs vid syntesen av de tv\u00e5 sk\u00f6ldk\u00f6rtelhormonerna tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3). J\u00e4rnbrist kan ocks\u00e5 ha en negativ inverkan p\u00e5 produktionen av glutationperoxidas, som \u00e4r ett selenprotein (se ovan).<\/p>\n<p><u>D-vitamin<\/u>: L\u00e5ga halter D-vitamin i blodet har konstaterats hos patienter som drabbats av Hashimotos tyreoidit och dessutom har intressant nog en omv\u00e4nd relation mellan D-vitaminserum och TPO\/tyreoglobulin-antikroppar kunnat rapporteras. Andra data och bristen p\u00e5 bevis fr\u00e5n forskningsresultat tyder dock p\u00e5 att en l\u00e5g D-vitaminhalt mer sannolikt \u00e4r resultatet av autoimmuna sjukdomsprocesser d\u00e4r en dysfunktion hos D-vitaminreceptorerna \u00e4r bidragande. Hur som helst \u00e4r det aldrig en d\u00e5lig id\u00e9 att se till att din kropp inte lider brist p\u00e5 detta viktiga n\u00e4rings\u00e4mne.<\/p>\n<p>D-vitamin \u00e4r ett fettl\u00f6sligt vitamin som f\u00f6rekommer i tv\u00e5 olika former: ergokalciferol\u00a0(vitamin D<sub>2<\/sub>) samt kolekalciferol\u00a0(vitamin D<sub>3<\/sub>), vilka bildas fr\u00e5n sina respektive pro-vitaminer, ergosterol och 7-dehydrokolesterol (7-DHC)<a href=\"#_ftn4\" name=\"_ftnref4\">[4]<\/a>. B\u00e5de vitamin D<sub>3<\/sub>\u00a0och D<sub>2<\/sub>\u00a0kan f\u00e5s via kosten och i st\u00f6rre m\u00e4ngder fr\u00e5n berikade livsmedel och kosttillskott. \u00c4ven om fiskleverolja, fet fisk eller \u00e4ggula inneh\u00e5ller h\u00f6gre m\u00e4ngder vitamin D<sub>3 <\/sub>j\u00e4mf\u00f6rt med andra livsmedelsprodukter, \u00e4r en varierad kost inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis tillr\u00e4cklig f\u00f6r att ge den dagliga rekommenderade dosen av vitaminet. Odlade svampar inneh\u00e5ller l\u00e4gre m\u00e4ngder vitamin D<sub>2<\/sub>\u00a0j\u00e4mf\u00f6rt med vildvuxen. Av denna anledning bestr\u00e5las de med UV-B f\u00f6r att \u00f6ka m\u00e4ngden vitamin D<sub>2<\/sub><a href=\"#_ftn5\" name=\"_ftnref5\">[5]<\/a>.<\/p>\n<table>\n<tbody>\n<tr>\n<td width=\"214\"><strong>N\u00e4rings\u00e4mne viktigt f\u00f6r\u00a0sk\u00f6ldk\u00f6rteln<\/strong><\/td>\n<td width=\"214\"><strong>Rekommenderat intag<\/strong><\/td>\n<td width=\"214\"><strong>Omvandlas till:<\/strong><\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td width=\"214\">Selen<\/td>\n<td width=\"214\">50-400 mcg\/dag<\/td>\n<td width=\"214\">2 eller fler paran\u00f6tter6<\/p>\n<p>80-85 g (eller mer) Nordsj\u00f6lax7<\/p>\n<p>300 g r\u00e5gmj\u00f6l8<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td width=\"214\">Jod<\/td>\n<td width=\"214\">150 mcg\/dag (250 mcg\/dag vid graviditet eller amning)<a href=\"#_ftn6\" name=\"_ftnref6\">[6]<\/a><\/td>\n<td width=\"214\">1 liter helmj\u00f6lk9<\/p>\n<p>100-110 g musslor<sup>10<\/sup><\/p>\n<p>160-170 g frusna r\u00e4kor<sup>10<\/sup><\/p>\n<p>140 g torsk<sup>10<\/sup><\/p>\n<p>Torkat sj\u00f6gr\u00e4s: 4 g nori; 1-1,5 g wakame; 0,6 g kombu11.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td width=\"214\">J\u00e4rn<\/td>\n<td width=\"214\">8-10 mg\/dag (m\u00e4n och kvinnor efter klimakteriet) \u2013 18 mg\/dag (fertila kvinnor)<\/td>\n<td width=\"214\">8-10 mg12:<\/p>\n<p>1,5 teskedar currypulver<\/p>\n<p>40 g berikade frukostflingor<\/p>\n<p>4 matskedar torkad oregano<\/p>\n<p>4-5 \u00e4gg<\/p>\n<p>200 g havre<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td width=\"214\">&nbsp;<\/p>\n<p>D-vitamin<\/td>\n<td width=\"214\">&nbsp;<\/p>\n<p>600-800 UI\/dag<\/td>\n<td width=\"214\">&nbsp;<\/p>\n<p>15 min i solen\/dag13<\/p>\n<p>1 matsked torskleverolja (vitamin D3)<sup>10<\/sup><\/p>\n<p>100 g fet fisk (vitamin D3)<sup>10<\/sup><\/p>\n<p>500-600 g svamp (vitamin D2)<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong>Tabell 1: <\/strong>rekommenderat intag och huvudk\u00e4llor f\u00f6r selen, jod, j\u00e4rn och D-vitamin.<\/p>\n<p><strong>Sammanfattningsvis\u2026<\/strong><\/p>\n<p>Dessa n\u00e4rings\u00e4mnen \u00e4r inte bara relevanta f\u00f6r sk\u00f6ldk\u00f6rtelns funktion, de \u00e4r ocks\u00e5 associerade med m\u00e5nga andra processer, fr\u00e5n benh\u00e4lsa till andning. Var noga med att din kropp f\u00e5r en j\u00e4mn tillf\u00f6rsel av dem!<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><a href=\"#_ftnref1\" name=\"_ftn1\">[1]<\/a> Kryukov GV, Castellano S, Novoselov SV, Lo- banov AV, Zehtab O, Guig\u00f3 R, Gladyshev VN: <a href=\"https:\/\/www.ncbi.nlm.nih.gov\/pubmed\/12775843\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Characterization of mammalian <\/a>seleno- proteomes. Science 2003;300:1439\u20131443.<\/p>\n<p><a href=\"#_ftnref2\" name=\"_ftn2\">[2]<\/a> Zimmermann MB, K\u00f6hrle J: <a href=\"https:\/\/www.ncbi.nlm.nih.gov\/pubmed\/12487769\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">The impact of iron and selenium deficiencies on iodine and thyroid metabolism: biochemistry and relevance to public health<\/a>. Thyroid 2002;12:867\u2013 878.<\/p>\n<p><a href=\"#_ftnref3\" name=\"_ftn3\">[3]<\/a> Tienboon and Unachak (2003). <a href=\"https:\/\/www.ncbi.nlm.nih.gov\/pubmed\/12810411\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Iron deficiency anaemia in childhood and thyroid function<\/a>. Asia Pacific J Clin Nutr; 12 (2): 198-202.<\/p>\n<p><a href=\"#_ftnref4\" name=\"_ftn4\"><\/a>4 Pludowski et al. (2018). Vitamin D supplementation guide. J. Steroid Biochem. Molec. Biol. 175: 125-135. Available at: <a href=\"https:\/\/www.sciencedirect.com\/science\/article\/pii\/S0960076017300316#bib0100\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">https:\/\/www.sciencedirect.com\/science\/article\/pii\/S0960076017300316#bib0100<\/a>.<\/p>\n<p><a href=\"#_ftnref5\" name=\"_ftn5\"><\/a>5 Pludowski et al., 2018. <a href=\"https:\/\/www.sciencedirect.com\/science\/journal\/09600760\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">The Journal of Steroid Biochemistry and Molecular Biology<\/a>. Available at: <a href=\"https:\/\/www.sciencedirect.com\/science\/article\/pii\/S0960076017300316\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">https:\/\/www.sciencedirect.com\/science\/article\/pii\/S0960076017300316<\/a>.<\/p>\n<p><a href=\"#_ftnref6\" name=\"_ftn6\">[6]<\/a> Det finns en stor variation i selenhalten i\u00a0paran\u00f6tter (Thomson et al., 2008. Am. J. Clin. Nutr. 87: 379-84).<\/p>\n<p>7 Sele et al. (2018). Journal of Trace Elements in Medicine and Biology, 2018. Available at: <a href=\"https:\/\/www.sciencedirect.com\/science\/article\/pii\/S0946672X17305837\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">https:\/\/www.sciencedirect.com\/science\/article\/pii\/S0946672X17305837<\/a>.<\/p>\n<p>8 USDA Food Composition Database: <a href=\"http:\/\/bit.ly\/2CoCmJn\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">http:\/\/bit.ly\/2CoCmJn<\/a>.<\/p>\n<p>9 H\u00f6gre under graviditet och amning, l\u00e4gre hos barn.<\/p>\n<p>10 Italiensk matdatabas: <a href=\"http:\/\/www.bda-ieo.it\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">http:\/\/www.bda-ieo.it\/<\/a>.<\/p>\n<p>11 Nair (2018).<a href=\"http:\/\/Matsynergier f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra biotillg\u00e4ngligheten av mikron\u00e4rings\u00e4mnen fr\u00e5n v\u00e4xtfoder.\"> Food synergies for improving <\/a>bioavailability of micronutrients from plant foods. Food Chem. 238: 180-5.<\/p>\n<p>12 USDA: <a href=\"http:\/\/www.usda.org\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">www.usda.org<\/a> (also available via Google search).<\/p>\n<p>13 Detta kan variera beroende p\u00e5 latitud och \u00e5rstid.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Vilka n\u00e4rings\u00e4mnen beh\u00f6vs f\u00f6r att bevara en h\u00e4lsosam sk\u00f6ldk\u00f6rtel? Sk\u00f6ldk\u00f6rteln, den lilla k\u00f6rteln i halsen som mest liknar en fj\u00e4ril har fler funktioner \u00e4n du kanske k\u00e4nner till. Den spelar en stor roll i att styra flera av v\u00e5ra kroppsprocesser, s\u00e5som andning, kroppsvikt, menstruationscykel, kroppstemperatur och till och med regleringen av blodkolesterolniv\u00e5er. G\u00f6r ditt b\u00e4sta<\/p>\n","protected":false},"author":7,"featured_media":10500,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[140],"tags":[529,521,528,530,111],"class_list":["post-10764","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-kost-och-halsa","tag-jarn","tag-jod","tag-selen","tag-skoldkorteln","tag-vitamin-d","prodpage-classic"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.gianlucatognon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10764","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.gianlucatognon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.gianlucatognon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.gianlucatognon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/7"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.gianlucatognon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=10764"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.gianlucatognon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10764\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.gianlucatognon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/10500"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.gianlucatognon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=10764"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.gianlucatognon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=10764"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.gianlucatognon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=10764"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}