{"id":11680,"date":"2018-08-18T13:57:21","date_gmt":"2018-08-18T13:57:21","guid":{"rendered":"http:\/\/www.gianlucatognon.com\/?p=11680"},"modified":"2018-08-18T14:35:38","modified_gmt":"2018-08-18T14:35:38","slug":"vad-ar-medelhavskost","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.gianlucatognon.com\/sv\/vad-ar-medelhavskost\/","title":{"rendered":"Vad \u00e4r medelhavskost?"},"content":{"rendered":"<p><strong>M\u00e5nga undrar fortfarande vad medelhavskosten \u00e4r i verkligheten<\/strong><\/p>\n<p>Termen &#8221;medelhavskost&#8221; eller \u201cmedelhavsdiet\u201d myntades p\u00e5 1950-talet av den amerikanska forskaren Ancel Keys, den f\u00f6rsta epidemiologen att inse h\u00e4lsof\u00f6rdelarna med detta s\u00e4tt att \u00e4ta. Konventionellt tros det att den traditionella medelhavsdieten konsumerades p\u00e5 1950- och 1960-talen i Grekland (speciellt p\u00e5 landsbygden p\u00e5 Kreta) liksom i s\u00f6dra Italien, innan inflyttningen till st\u00e4der och tillkomsten av modern teknik.<\/p>\n<p>Den grekiska dieten i synnerhet var, fram til 1960-talet, uppbyggd av oliver, fullkorn, baljv\u00e4xter, gr\u00f6nsaker, frukt och \u00f6rter, kombinerat med en begr\u00e4nsad konsumtion av yogurt, getost och fisk, alla alltid \u00e5tf\u00f6ljda av br\u00f6d, oliver och <a href=\"http:\/\/www.gianlucatognon.com\/sv\/varfor-ar-olivolja-sa-halsosam-olivsyra-och-mer\/\">olivolja<\/a>. Det b\u00f6r noteras att denna typ av diet \u00e4r speciellt rik p\u00e5 fetter, vilka svarar f\u00f6r ungef\u00e4r 30% av de totala kalorierna i Spanien och 40% av kalorierna f\u00f6rt\u00e4rda av grekerna, med ett litet bidrag av m\u00e4ttade fetter och ett h\u00f6gt utbyte av enkelom\u00e4ttade fettsyror fr\u00e4mst h\u00e4rr\u00f6rande fr\u00e5n olivolja. Inneh\u00e5llet av m\u00e4ttade fettsyror fr\u00e5n mat av animaliskt ursprung (fr\u00e4mst k\u00f6tt och mejeriprodukter) \u00e4r ganska begr\u00e4nsat. Beroende p\u00e5 n\u00e4rheten till havet kan fisk representera en viktig k\u00e4lla f\u00f6r mat, bidragandes till intaget av h\u00f6gv\u00e4rdiga proteiner och flerom\u00e4ttade l\u00e5ngkedjiga fettsyror av omega-3 typ, anv\u00e4ndbart f\u00f6r att motverka hj\u00e4rt-k\u00e4rlsjukdomar.<\/p>\n<p>Ut\u00f6ver detta \u00e4r medelhavskosten \u00e4ven en bra k\u00e4lla f\u00f6r kolhydrater, trots den v\u00e4xande trenden av dieter som \u00e4r l\u00e5ga i dessa n\u00e4rings\u00e4mnen (l\u00e5gkaloridieter). Slutligen g\u00f6r den h\u00f6ga konsumtionen av frukt, gr\u00f6nsaker och baljv\u00e4xter denna typ av n\u00e4ring till en utm\u00e4rkt strategi f\u00f6r att berika din diet med aktiva vegetabiliska f\u00f6reningar (fytosteroler, bioaktiva f\u00f6reningar osv.), fiber liksom vitaminer och mineraler, speciellt de v\u00e4rdefulla folaterna som minskar kardiovaskul\u00e4r risk. Speciellt folsyra, till skillnad fr\u00e5n folater, finns inte n\u00e4rvarande i naturen, men har ofta ordinerats i form av kosttillskott f\u00f6r att minska niv\u00e5erna av homocystein, en factor som hittas i blodet och som verkar vara kopplad till en \u00f6kad risk f\u00f6r att utveckla kardiovaskul\u00e4ra sjukdomar. Dock har tagandet av dessa l\u00e4kemedel f\u00f6ranlett vissa tvivel att folsyra som tas som en medicin kan \u00f6ka risken f\u00f6r kolorektal cancer, vilket vissa f\u00e4rska studier talar f\u00f6r.<\/p>\n<p>Trots det faktum att medelhavskosten utn\u00e4mndes till ett V\u00e4rldsarv av <a href=\"https:\/\/whc.unesco.org\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">UNESCO<\/a> f\u00f6r n\u00e5gra f\u00e5 \u00e5r sedan, riskerar den idag att utrotas, i allt h\u00f6gre grad ersatt av v\u00e4sterl\u00e4ndska matvanor vilka gynnar h\u00f6g konsumtion av animaliska produkter (k\u00f6tt, mejeriprodukter och derivat) och en minskad (f\u00f6r att inte s\u00e4ga noll) konsumtion av fullkornsprodukter, baljv\u00e4xter, n\u00f6tter, frukter och gr\u00f6nsaker. Paradoxalt nog fann jag, i en statistisk analys som jag genomf\u00f6rde p\u00e5 n\u00e4ringsuppgifter fr\u00e5n 15,000 barn fr\u00e5n \u00e5tta europeiska l\u00e4nder (deltagare i IDEFICS-studien) att svenska barn hade den h\u00f6gsta ben\u00e4genheten f\u00f6r en diet liknande medelhavskosten. I motsats hade cyprioterna den l\u00e4gsta efterlevnaden av en diet liknande medelhavskost och m\u00e5nga av dem \u00e5t hamburgare varje dag! I denna rangordning kom italienska barn, utvalda i staden Avellino, p\u00e5 andra plats, dock med ett visst avst\u00e5nd fr\u00e5n de svenska barnen.<\/p>\n<p><strong>Skillnader mellan olika l\u00e4nder<\/strong><\/p>\n<p>Trots likheten mellan olika medelhavsl\u00e4nder vad betr\u00e4ffar mat \u00e4r det nu en allm\u00e4n \u00e5sikt att det finns olika typer av medelhavskost. Det \u00e4r inte ov\u00e4ntat eftersom Medelhavsomr\u00e5det gr\u00e4nsar mot tre olika kontinenter: Europa, Asien och Afrika, med totalt tjugoen l\u00e4nder som k\u00e4nnetecknas av mycket olika klimat, kulturer, traditioner och religioner. Till exempel \u00e4r vin, allm\u00e4nt konsumerat i s\u00f6dra Europa f\u00f6rbjudet (som all alkohol) i muslimska l\u00e4nder. I Frankrike och Italien \u00e4r matvanorna mycket olika i norr och i s\u00f6der. Portugal, \u00e5 andra sidan, trots att det inte formellt \u00e4r ett medelhavsland, anses vara \u201cadopterat\u201d ur n\u00e4ringsperspektiv, beroende p\u00e5 dess vanor som \u00e4r mycket lika de hos medelhavsl\u00e4nderna. Konstigt nog har inte andra l\u00e4nder l\u00e5ngt fr\u00e5n detta geografiska omr\u00e5de, s\u00e5som Kalifornien eller centrala Chile, men med klimat och produkter liknande de som kan hittas i medelhavsl\u00e4nderna (vin och oliver till exempel), utvecklat en mattradition j\u00e4mf\u00f6rbar med medelhavskosten.<\/p>\n<p><strong>Livsstil och tider f\u00f6r m\u00e5ltider<\/strong><\/p>\n<p>Den traditionella medelhavskosten och dess v\u00e4lg\u00f6rande effekter p\u00e5 h\u00e4lsan kan inte fullt f\u00f6rst\u00e5s om inte det kulturella sammanhanget ocks\u00e5 beaktas. Medelhavskulturen avseende mat inkluderar vanor s\u00e5som fasta tider f\u00f6r m\u00e5ltider, att \u00e4ta \u00e4r en social aktivitet och, i vissa l\u00e4nder, vanan att vila efter lunchen (den ber\u00f6mda <em>siestan<\/em>). Andra faktorer s\u00e5som fysisk aktivitet, slutande att r\u00f6ka och l\u00e5g stress bidrar absolut till en b\u00e4ttre generell h\u00e4lsostatus. Anv\u00e4ndning av lokala produkter, ofta egenproducerade (s\u00e5som de klassiska tr\u00e4dg\u00e5rdsgr\u00f6nsakerna) \u00e4r andra viktiga k\u00e4nnetecken som ger en h\u00f6gre n\u00e4ringskvalitet p\u00e5 den konsumerade maten.<\/p>\n<p>Vad betr\u00e4ffar tider f\u00f6r m\u00e5ltider \u00e4r lunchen traditionellt ansedd som huvudm\u00e5let, \u00e4ven om denna funktion nu allt mer \u00e4r f\u00f6rbeh\u00e5llet middagen n\u00e4r familjen m\u00f6ts igen efter en dag i skolan och p\u00e5 arbetet. \u00c4ven vanan att \u00e4ta mat p\u00e5 f\u00f6rbest\u00e4mda tider, v\u00e4xlandes mellan perioder n\u00e4r man avst\u00e5r fr\u00e5n mat (f\u00f6rutom en eller tv\u00e5 snacks om dagen) verkar vara viktigt f\u00f6r regleringen av m\u00e4ttnadsk\u00e4nslan och kaloriintaget.<\/p>\n<p>Den h\u00f6ga niv\u00e5n av fysisk aktivitet, typiskt vid traditionellt f\u00e4ltarbete, \u00e4r en annan faktor som kan ha spelat en roll i att best\u00e4mma h\u00e4lsoeffekterna hos medelhavslivsstilen. Slutligen exponeringen mot solen leder till \u00f6kad produktion av D-vitamin i kroppen, vilket omvandlas till en biologiskt aktiv vitamin under huden tack vare effekten fr\u00e5n den ultravioletta str\u00e5lningen. F\u00e4rska studier indikerar att bibeh\u00e5lla tillr\u00e4ckliga niv\u00e5er av detta vitamin spelar en viktig roll i f\u00f6rebyggande av vissa typer av cancer, h\u00f6gt blodtryck och vissa immunsjukdomar.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>M\u00e5nga undrar fortfarande vad medelhavskosten \u00e4r i verkligheten Termen &#8221;medelhavskost&#8221; eller \u201cmedelhavsdiet\u201d myntades p\u00e5 1950-talet av den amerikanska forskaren Ancel Keys, den f\u00f6rsta epidemiologen att inse h\u00e4lsof\u00f6rdelarna med detta s\u00e4tt att \u00e4ta. Konventionellt tros det att den traditionella medelhavsdieten konsumerades p\u00e5 1950- och 1960-talen i Grekland (speciellt p\u00e5 landsbygden p\u00e5 Kreta) liksom i s\u00f6dra Italien,<\/p>\n","protected":false},"author":7,"featured_media":10935,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[140],"tags":[],"class_list":["post-11680","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-kost-och-halsa","prodpage-classic"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.gianlucatognon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11680","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.gianlucatognon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.gianlucatognon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.gianlucatognon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/7"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.gianlucatognon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=11680"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.gianlucatognon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11680\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.gianlucatognon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/10935"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.gianlucatognon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=11680"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.gianlucatognon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=11680"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.gianlucatognon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=11680"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}