{"id":11926,"date":"2018-08-23T14:03:15","date_gmt":"2018-08-23T14:03:15","guid":{"rendered":"http:\/\/www.gianlucatognon.com\/?p=11926"},"modified":"2018-08-23T14:03:15","modified_gmt":"2018-08-23T14:03:15","slug":"medelhavsmat-del-ii-europeiska-lander","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.gianlucatognon.com\/sv\/medelhavsmat-del-ii-europeiska-lander\/","title":{"rendered":"Medelhavsmat del II: europeiska l\u00e4nder"},"content":{"rendered":"

Medelhavsmat i Spanien, Frankrike, Grekland, Malta och Balkanhalv\u00f6n<\/strong><\/h2>\n

Efter min senaste beskrivning av medelhavsr\u00e4tter fr\u00e5n det italienska k\u00f6ket<\/a> skulle jag vilja forts\u00e4tta denna tur av medelhavsmat genom att skriva lite om de andra europeiska l\u00e4nderna som gr\u00e4nsar till Medelhavet: Spanien, Frankrike, Grekland, Malta och Balkanhalv\u00f6n.<\/p>\n

Medelhavsmat i Spanien<\/strong><\/h3>\n

Det traditionella spanska k\u00f6ket har f\u00f6rtj\u00e4nsten av att ha introducerat nya produkter fr\u00e5n Amerika vid b\u00f6rjan av femtonhundratalet. Dessa inkluderar: potatis, tomater, majs, kakao bland andra. Gastronomin fr\u00e5n regionerna vid havet (Catalunya, Comunidad Valenciana, Andalusien, Kanarie\u00f6arna) inkluderar m\u00e5nga uppfinningsrika fisk och k\u00f6ttberedningar. Paella, den mest ber\u00f6mda beredningen i et spanska k\u00f6ket, \u00e4r en unik r\u00e4tt, som tillagas med ris, k\u00f6tt och fisk.<\/p>\n

Mallorca och Balearerna<\/em> \u2013 Det mallocanska och baleariska k\u00f6ket har blivit influerat av b\u00e5de det spanska k\u00f6ket och av marockanska traditioner. Frukter, \u00f6rter och kryddor (aprikoser, pinjen\u00f6tter, mandel, russin, kanel, anis och kapris) anv\u00e4nds mycket h\u00e4r. Detta ger liv till m\u00e5nga njutbara recept. Typiska r\u00e4tter fr\u00e5n Balearerna \u00e4r: Sopes Mallorquines och Tumbet Mallorquino. Det f\u00f6rsta \u00e4r en gr\u00f6nsaksstuvning gjord p\u00e5 olika gr\u00f6nsaker beroende p\u00e5 s\u00e4songen: k\u00e5l, mangold, gr\u00f6na b\u00f6nor, spenat. Den andra \u00e4r ocks\u00e5 tillagad med flera gr\u00f6nsaker och potatis. Det finns ingen begr\u00e4nsning av salta focaccia gjorda p\u00e5 j\u00e4st deg med olika fyllningar. Espinagada \u00e4r ocks\u00e5 en ber\u00f6md r\u00e4tt: en paj fylld med \u00e4rtor, spenat, \u00e5l och det allerst\u00e4des n\u00e4rvarande chillipepparn. Vad g\u00e4ller efterr\u00e4tter \u00e4r m\u00e5nga av dem tillagade med fikon och mandlar.<\/p>\n

Medelhavsmat i Frankrike<\/strong><\/h3>\n

Sydfrankrike och Korsika<\/a> har starkt influerats av medelhavstraditionen, och s\u00e5 har deras k\u00f6k.<\/p>\n

Sydfrankrike<\/em> \u2013 I kustomr\u00e5dena I Sydfrankrike \u00e4r fisk anv\u00e4nd som en ingrediens i m\u00e5nga recept. Maten i detta omr\u00e5de utm\u00e4rks av anv\u00e4ndandet av extra jungfruolja, vitl\u00f6k och \u00f6rter. Det \u00e4r influerat av medelhavsmaten, speciellt det italienska k\u00f6ket. En av de mest popul\u00e4ra r\u00e4tterna fr\u00e5n Sydfrankrike \u00e4r Bouillabaisse. Det senare \u00e4r en traditionell fisksoppa fr\u00e5n Provence som normalt serveras med krutonger.<\/p>\n

Korsika<\/em> \u2013 Den korsikanska maten bygger p\u00e5 robusta smaker och aromen fr\u00e5n f\u00e4rska \u00f6rter som v\u00e4xer p\u00e5 \u00f6n. Tillsammans med ett brett utbud av gr\u00f6nsaker s\u00e5 r\u00e5der det ingen brist p\u00e5 mejeriprodukter fr\u00e5n f\u00e5r och get. Det senare inkluderar pecurinu (en f\u00e5rost) och brocciu, en typ av f\u00e5r eller get-ricotta. K\u00f6tt \u00e4r ocks\u00e5 popul\u00e4rt, speciellt flask och vildsvinskorvar, som s\u00e4ljs n\u00e4stan \u00f6verallt. Typiskt \u00e4r ocks\u00e5 ravioli fylld med brocciu och mejram, liksom salta gr\u00f6nsakspajer och, givetvis, fiskr\u00e4tter. Att notera \u00e4r att kastanjer anv\u00e4nds som mj\u00f6l f\u00f6r att g\u00f6ra pajer, br\u00f6d och polenta. Nationaldesserten \u00e4r sagan (eller embrucciante), en paj fylld med brocciu och smaksatt med apelsin eller citronskal.<\/p>\n

Medelhavsmat i Grekland<\/strong><\/h3>\n

I Grekland b\u00f6rjar en typisk m\u00e5ltid med ett antal f\u00f6rr\u00e4tter kallade mez\u00e9des eller orektik\u00e1. Dessa f\u00f6ljs av en huvudr\u00e4tt som kan vara gjord p\u00e5 k\u00f6tt eller fisk, ofta grillad eller stekt, eller en sallad med ost, s\u00e5som den typiska grekiska salladen. Olivoljan \u00e4r av h\u00f6g kvalitet och den anv\u00e4nds gener\u00f6st. Den finns i princip \u00f6verallt i den grekiska maten. Fr\u00e5n de enklaste r\u00e4tterna till de met komplicerade, s\u00e5som moussaka eller de m\u00e5nga fyllda focaccia inneh\u00e5ller det grekiska k\u00f6ket m\u00e5nga smakliga r\u00e4tter.<\/p>\n

Medelhavsmat p\u00e5 Balkanhalv\u00f6n<\/strong><\/h3>\n

Det finns flera l\u00e4nder som ligger vid den \u00f6stra delen av Adratiska Havet: Slovenien, Kroatien, Bosnien-Herzegovina, Montenegro, Albanien. Deras k\u00f6k har inspirerats av den turkiska traditionen. De inneh\u00e5ller m\u00e5nga enkla r\u00e4tter, baserade p\u00e5 f\u00e4rska ingredienser och utan alltf\u00f6r mycket kryddor eller fett. En typisk ingrediens representeras av de m\u00e5nga ostarna. Slow Food har nyligen mappat dem och de \u00e4r \u00e4ven anv\u00e4nda f\u00f6r att g\u00f6ra kakor. Yoghurt, vilket anv\u00e4nds som en s\u00e5s, \u00e4r utm\u00e4rkt.<\/p>\n

Medelhavsmat p\u00e5 Malta<\/strong><\/h3>\n

Trots inflytandet fr\u00e5n den engelska maten har det maltesiska k\u00f6ket bibeh\u00e5llit sina medelhavsr\u00f6tter. R\u00e5a gr\u00f6nsaker eller gr\u00f6nsaker kokta som soppor, massor av fisk (s\u00e5som den popul\u00e4ra fisken lampuki) och olika typer av salta pajer (gjorda med ost, k\u00f6tt eller fisk) \u00e4r vanliga. Pasta serveras med gr\u00f6nsaker, k\u00f6tt och fisks\u00e5ser. Till exempel \u00e4r injokkimlija en typ av pasta fylld med k\u00f6tt, ricotta och tomater, medan ravjul \u00e4r en r\u00e4tt baserad p\u00e5 ravioli fylld med ricotta-ost och persilja. En v\u00e4lk\u00e4nd r\u00e4tt \u00e4r tympana, en paj gjord p\u00e5 makaroner, k\u00f6tt, s\u00e5s och ost.<\/p>\n

Medelhavsmat p\u00e5 Cypern<\/strong><\/h3>\n

P\u00e5 Cypern har maten sina r\u00f6tter i det f\u00f6rg\u00e5ngna och var influerat av maten fr\u00e5n Mellan\u00f6stern liksom av den grekiska, turkiska, arabiska och till och med den engelska maten. P\u00e5 Cypern \u00e4r det en tradition att b\u00f6rja en m\u00e5ltid med ett urval av f\u00f6rr\u00e4tter kallade \u201cmeze<\/em>\u201d (en upps\u00e4ttning kr\u00e4miga r\u00e4tter), en tradition som kommer fr\u00e5n Grekland och Turkiet. Bland k\u00f6ttr\u00e4tterna \u00e4r en av de mest k\u00e4nda tsamarella<\/em>, en typisk r\u00e4tt som traditionellt \u00e5ts av f\u00e5raherdar och som tillreddes med soltorkat getk\u00f6tt, bestr\u00f6tt med oregano och salt. Tsamarella<\/em> \u00e4r en typisk produkt fr\u00e5n regionen runt Limassol. En typisk ost som \u00e4ts p\u00e5 Cypern \u00e4r den ber\u00f6mda halloumi<\/em>, vilken tillverkas av olika typer av mj\u00f6lk och som \u00e4ven kan stekas. L\u00e5t mig slutligen, bland de typiska cypriotiska efterr\u00e4tterna, n\u00e4mna baklava<\/em>, en dessert som \u00e4r typisk f\u00f6r den grekiska kulin\u00e4ra traditionen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Medelhavsmat i Spanien, Frankrike, Grekland, Malta och Balkanhalv\u00f6n Efter min senaste beskrivning av medelhavsr\u00e4tter fr\u00e5n det italienska k\u00f6ket skulle jag vilja forts\u00e4tta denna tur av medelhavsmat genom att skriva lite om de andra europeiska l\u00e4nderna som gr\u00e4nsar till Medelhavet: Spanien, Frankrike, Grekland, Malta och Balkanhalv\u00f6n. Medelhavsmat i Spanien Det traditionella spanska k\u00f6ket har f\u00f6rtj\u00e4nsten av<\/p>\n","protected":false},"author":7,"featured_media":11388,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[138],"tags":[],"class_list":["post-11926","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-nojet-att-ata","prodpage-classic"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.gianlucatognon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11926","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.gianlucatognon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.gianlucatognon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.gianlucatognon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/7"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.gianlucatognon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=11926"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.gianlucatognon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/11926\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.gianlucatognon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/11388"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.gianlucatognon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=11926"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.gianlucatognon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=11926"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.gianlucatognon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=11926"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}