{"id":9491,"date":"2017-12-18T11:25:03","date_gmt":"2017-12-18T11:25:03","guid":{"rendered":"http:\/\/www.foodnutritionforum.com\/?p=9491"},"modified":"2018-08-19T14:01:20","modified_gmt":"2018-08-19T14:01:20","slug":"vad-kan-vi-gora-for-att-forbattra-maten-som-serveras-i-skolorna-och-fa-friskare-elever","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.gianlucatognon.com\/sv\/vad-kan-vi-gora-for-att-forbattra-maten-som-serveras-i-skolorna-och-fa-friskare-elever\/","title":{"rendered":"Vad kan vi g\u00f6ra f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra skolmaten och f\u00e5 friskare elever?"},"content":{"rendered":"

H\u00e4r kommer mina tips f\u00f6r att utveckla skolmaten<\/a><\/h2>\n

Skolorna innehar en unik position som kan anv\u00e4ndas till att fr\u00e4mja konsumtionen av nyttig skolmat likv\u00e4l som att l\u00e4ra ut matlagning. Att tillhandah\u00e5lla h\u00e4lsosam mat s\u00e4kerst\u00e4ller att eleverna \u00e4ter vad de l\u00e4r sig om h\u00e4lsosam kost i klassrummet\u00a0[1]<\/a>. B\u00e4ttre mat i skolan kan ocks\u00e5 ha en positiv inverkan p\u00e5 elevernas prestationer\u00a0[2]<\/a>. \u00c5 andra sidan ger matlagningskunskaper inte bara en m\u00f6jlighet till eleverna att undvika processade livsmedel, men ocks\u00e5 en m\u00f6jlighet att bli sj\u00e4lvst\u00e4ndiga vuxna.<\/p>\n

3-stegsmodellen f\u00f6r nyttig skolmaten<\/strong><\/h2>\n

Steg 1: Ge m\u00f6jligheter<\/strong><\/p>\n

Jag har sett det alltf\u00f6r m\u00e5nga g\u00e5nger: l\u00e4rare, f\u00f6r\u00e4ldrar, dietister, cateringfirmor och till och med politiker diskuterar vilken mat eleverna ska \u00e4ta i skolan. Men f\u00e5 fr\u00e5gar n\u00e5gonsin dem som ska \u00e4ta maten: eleverna sj\u00e4lva! Jag tror att eleverna i st\u00e4llet b\u00f6r vara delaktiga i planeringen av skolmenyerna. Det \u00e4r enkelt: vi vill alla v\u00e4lja vad vi vill \u00e4ta. Varf\u00f6r ger man d\u00e5 inte denna m\u00f6jlighet i skolmatsalarna? I Sverige varje skola har en kommitt\u00e9 kallad ”Matr\u00e5d” som f\u00f6r diskussioner om skolmaten och d\u00e4r eleverna (inklusive barn) \u00e4r involverade och kan uttrycka sina \u00e5sikter, n\u00e5got som jag tror \u00e4r en mycket bra id\u00e9. Ocks\u00e5, studier har visat att n\u00e4r olika val av frukt och gr\u00f6nsaker<\/a> erbjuds i skolmaten (till exempel genom salladsbuff\u00e9er) kan det \u00f6ka konsumtionen\u00a0[3]<\/a>. Den plats som v\u00e4ljs f\u00f6r salladsbuff\u00e9n p\u00e5verkar m\u00e4ngden gr\u00f6nsaker som konsumeras av eleverna: om den placeras mitten av matsalen i st\u00e4llet f\u00f6r i ett h\u00f6rn, blir eleverna mer ben\u00e4gna att ta gr\u00f6nsaker. Om eleverna \u00e4ven ges m\u00f6jlighet att v\u00e4lja mellan mer \u00e4n en typ av frukt resulterar detta ocks\u00e5 i en h\u00f6gre konsumtion. Tillsammans med andra kolleger i Italien har vi ofta uppmanat eleverna att diskutera vilken mat ska serveras i matsalen, och jag blev f\u00f6rv\u00e5nad n\u00e4r jag uppt\u00e4ckte att de \u00e4ven bad om h\u00e4lsosam mat, s\u00e5som kik\u00e4rtor.
\nOch h\u00e4r kommer den viktigaste punkten i min strategi f\u00f6r att \u00f6ka konsumtionen av h\u00e4lsosam mat i skolorna: vi b\u00f6r l\u00e4ra eleverna hur man lagar mat och l\u00e5ta dem g\u00f6ra det som en del av l\u00e4roplanen\u00a0[4]<\/a>. Detta har gjorts i Opusstudien, som utf\u00f6rdes i Danmark f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan. Under denna studie tillagade kockar h\u00e4lsosamma m\u00e5ltider baserade p\u00e5 nordisk tradition, i samarbete med eleverna, som i sin tur hj\u00e4lpte kockarna i k\u00f6ket. Eleverna\u00a0som varje dag hj\u00e4lpte kockarna serverade ocks\u00e5 m\u00e5ltiden till sina kamrater. Detta ingripande ledde till en f\u00f6rb\u00e4ttrad n\u00e4ringskvalitet i elevernas kostvanor och i ett h\u00f6gre fiskintag.<\/p>\n

Steg 2: Utbyta information<\/strong>
\nDet \u00e4r alltid en bra id\u00e9 att bjuda in skolornas kockar och \u00e4ven skoldietister till klassrummet f\u00f6r att diskutera med eleverna och l\u00e4rarna vilken slags skolmat som skall tillagas. Ibland f\u00f6rst\u00e5r inte eleverna varf\u00f6r vissa livsmedel som \u00e4r h\u00e4lsosamma och v\u00e4lsmakande inte serveras. Som ett exempel p\u00e5 detta kan vi n\u00e4mna att vissa frukter blir d\u00e5liga ganska snabbt, s\u00e5som jordgubbar, eller att vissa livsmedel har en h\u00f6g kostnad (exempelvis vissa typer av fisk) och d\u00e4rf\u00f6r inte erbjuds av cateringf\u00f6retaget. Genom att f\u00f6rklara dessa begr\u00e4nsningar, \u00e4r det m\u00f6jligt att hj\u00e4lpa eleverna att f\u00f6rst\u00e5 att somliga val som skolan g\u00f6r med avseende p\u00e5 skolmaten inte \u00e4r bestraffande, utan av praktisk natur. I synnerhet har id\u00e9n att bjuda in kockar till\u00e4mpats i USA och bygger p\u00e5 en id\u00e9 fr\u00e5n presidentens hustru. Initiativet kallas ”Chefs Move to Schools<\/a>” och har varit mycket framg\u00e5ngsrikt.
\nSlutligen \u00e4r en annan id\u00e9, som enligt min erfarenhet fungerar v\u00e4ldigt bra, att organisera \u00f6ppet hus. Vad menar jag med detta? En dag om \u00e5ret h\u00e5ller skolmatsalen \u00f6ppet f\u00f6r alla l\u00e4rare, elever och \u00e4ven familjemedlemmar som vill laga en h\u00e4lsosam m\u00e5ltid tillsammans med cateringf\u00f6retagets personal, som vanligtvis lagar maten.<\/p>\n

Steg 3: Utv\u00e4rdera<\/strong>
\nAtt st\u00e4ndigt utv\u00e4rdera tj\u00e4nsten som erbjuds i skolmatsalen m\u00f6jligg\u00f6r att identifiera och snabbt l\u00f6sa eventuella problem relaterat till livsmedel som inte \u00e4r omtyckta av eleverna (eller av l\u00e4rarna). Skolan b\u00f6r regelbundet samla in \u00e5sikter och f\u00f6rslag (exempelvis med hj\u00e4lp av fr\u00e5geformul\u00e4r) och h\u00e5lla koll p\u00e5 livsmedel som inte \u00e4r v\u00e4l mottagna, samt f\u00f6rs\u00f6ka tillgodose \u00e5tminstone n\u00e5gra av \u00f6nskem\u00e5len. I Sverige fyller l\u00e4rarna i enk\u00e4ter specifikt utformade av Livsmedelsverket i samarbete med Karolinska Institutet i Stockholm. Detta verktyg, som kallas ”Skolmat<\/a>”, \u00e4r mycket anv\u00e4ndbart f\u00f6r att samla in information fr\u00e5n flera skolor i landet, men \u00e4r ocks\u00e5 ett viktigt s\u00e4tt f\u00f6r myndigheterna att ge personlig \u00e5terkoppling till skolorna.<\/p>\n

Bonustips<\/strong>
\nVeckovisa specialdagar<\/em>
\nEn dag i veckan b\u00f6r vara ”speciell” vilket inneb\u00e4r att den b\u00f6r \u00e4gnas \u00e5t antingen fiskr\u00e4tter eller gr\u00f6nsaksr\u00e4tter. En bra id\u00e9 \u00e4r att ha en k\u00f6ttfri dag d\u00e5 endast vegetariska r\u00e4tter tillagas. Se till att diskutera de milj\u00f6m\u00e4ssiga- samt h\u00e4lsof\u00f6rdelarna med att minska k\u00f6ttintaget i klassen, innan ni b\u00f6rjar till\u00e4mpa denna id\u00e9.<\/p>\n

M\u00e5nadens matnyhet<\/em>
\nDet \u00e4r viktigt att regelbundet stimulera elevernas nyfikenhet genom att f\u00f6resl\u00e5 nya livsmedel varje m\u00e5nad. Dessa kan kanske avg\u00f6ras i klassen; deras h\u00e4lsoegenskaper kan diskuteras med l\u00e4rarna och f\u00f6rst d\u00e4refter b\u00f6r en matr\u00e4tt som inneh\u00e5ller de nya livsmedlen slutligen erbjudas i skolmatsalen.<\/p>\n

\u201dH\u00e4lsosam mat\u201d-provning<\/em>
\nDetta \u00e4r en bra id\u00e9 f\u00f6r en social h\u00e4ndelse, d\u00e4r nya livsmedel kan tillagas och avsmakas tillsammans med eleverna. Det \u00e4r inte n\u00f6dv\u00e4ndigt att laga mat fr\u00e5n mycket komplicerade recept; \u00e4ven en sallad baserad p\u00e5 en ny ingrediens som eleverna aldrig har provat (t.ex. tofu) g\u00e5r bra nog.<\/p>\n

Skoltr\u00e4dg\u00e5rdar<\/em>
\nDetta \u00e4r en mycket bra id\u00e9, b\u00e5de ur perspektivet fysisk aktivitet och likas\u00e5 f\u00f6r en h\u00e4lsosam kost. Det finns inget b\u00e4ttre \u00e4n att \u00e4ta gr\u00f6nsaker som du sj\u00e4lv har odlat. Nackdelen \u00e4r att det kr\u00e4vs en hel del utrymme och att inte alla skolor har det. Dock \u00e4r ett alternativ att odla \u00f6rter och ett antal gr\u00f6nsaker i krukor.<\/p>\n

Take home message f\u00f6r nyttig skolmaten<\/strong><\/h2>\n

Eleverna \u00e4r huvudpersonerna:<\/span> se till att du engagera dem i besluten om vad som \u00e4ts i skolmatsalarna!<\/p>\n

B\u00e4ttre kommunikation:<\/span> skolorna b\u00f6r f\u00f6rs\u00f6ka skapa en b\u00e4ttre kommunikation mellan elever, l\u00e4rare, skolmatsalpersonalen och dietisterna som dagligen planerar m\u00e5ltiderna. F\u00f6r det mesta uppkommer klagom\u00e5len p.g.a. missf\u00f6rst\u00e5nd och d\u00e5lig kommunikation.<\/p>\n

F\u00e5 st\u00e4ndig \u00e5terkoppling och revidera:<\/span> \u00e5terkopplingen b\u00f6r erh\u00e5llas b\u00e5de fr\u00e5n skolmatsalens bes\u00f6kare och fr\u00e5n myndigheterna, i syfte att inr\u00e4tta ett system som s\u00e4kerst\u00e4ller en st\u00e4ndig f\u00f6rb\u00e4ttring av tj\u00e4nsten.<\/p>\n

That\u2019s all folks! Jag hoppas att jag har gett er n\u00e5gra id\u00e9er till att f\u00f6rb\u00e4ttra upplevelsen i din skolmatsal. Tveka inte att kontakta mig om du vill att jag ska hj\u00e4lpa till att till\u00e4mpa denna id\u00e9 i ditt specifika sammanhang.<\/p>\n

 <\/p>\n

[1]<\/a> Finkelstein, E.; French, S.; Variyam,J.N., et al., Pros and cons of proposed interventions to promote healthy eating<\/a>. Am J Prev Med 27(3S)( 2004) 163 \u2013171.<\/p>\n

[2]<\/a> Hollar D, Messiah SE, Lopez-Mitnik G, Hollar TL, Almon M, Agatston AS. Effect of a two-year obesity prevention intervention on percentile changes in body mass index and academic performance in low-income elementary school children<\/a>. Am J Public Health. 2010 Apr;100(4):646-53.<\/p>\n

[3]<\/a> Prelip M, Kinsler J, Thai CL, Erausquin JT, Slusser W. Evaluation of a school-based multicomponent nutrition education program to improve young children’s fruit and vegetable consumption<\/a>. J Nutr Educ Behav. 2012 Jul-Aug;44(4):310-8.<\/p>\n

[4]<\/a> Andersen R, Biltoft-Jensen A, Christensen T, Andersen EW, Ege M, Thorsen AV, Dalskov SM, Damsgaard CT, Astrup A, Michaelsen KF, Tetens I. Dietary effects of introducing school meals based on the New Nordic Diet – a randomised controlled trial in Danish children. The OPUS School Meal Study<\/a>. Br J Nutr. 2014 Apr 8:1-10.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

H\u00e4r kommer mina tips f\u00f6r att utveckla skolmaten Skolorna innehar en unik position som kan anv\u00e4ndas till att fr\u00e4mja konsumtionen av nyttig skolmat likv\u00e4l som att l\u00e4ra ut matlagning. Att tillhandah\u00e5lla h\u00e4lsosam mat s\u00e4kerst\u00e4ller att eleverna \u00e4ter vad de l\u00e4r sig om h\u00e4lsosam kost i klassrummet\u00a0[1]. B\u00e4ttre mat i skolan kan ocks\u00e5 ha en positiv<\/p>\n","protected":false},"author":7,"featured_media":11716,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[381],"tags":[],"class_list":["post-9491","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-barn-och-skolmat","prodpage-classic"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.gianlucatognon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9491","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.gianlucatognon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.gianlucatognon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.gianlucatognon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/7"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.gianlucatognon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9491"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.gianlucatognon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9491\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.gianlucatognon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/11716"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.gianlucatognon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9491"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.gianlucatognon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9491"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.gianlucatognon.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9491"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}