Inflammerade tarmfickor är en åkomma som sker när små utbuktningar, även kallade divertiklar, utvecklas i tjocktarmsväggen. Terminologin runt divertikel-relaterade sjukdomar kan vara förvirrande, så låt mig förklara de mest relevanta definitionerna först.
- Divertiklar (singular: divertikel) – utbuktning i tjocktarmen. I vetenskapliga ord: bråck i colons slemhinna.
- Divertikulos – förekomst av flera divertiklar utan uppenbar inflammation
- Divertikulit – divertikulos med bevis för inflammation
- Komplicerat divertikulit – Divertikulit med tillhörande varböld, fistel, blockering, eller perforering. En fistel är en onormal kanal mellan två hålrum, såsom blodkärl, tarmar, eller andra ihåliga organ.
- Divertikelsjukdomar – en övergripande term för asymtomatiska eller symtomatiska divertiklar.
Divertikulos kräver medicinsk åtgärd när den utvecklas till divertikulit och behandlas, i sina mildare former med antibiotika och paracetamol. Komplicerad divertikulit kräver intravenös antibiotikabehandling, vätska, och eventuellt blodtransfusion vid blödning. Ibland krävs operation för att ta bort det infekterade området vilket kan, i de mest extrema fall, kräva stomi. Detta innebär att en artificiell öppning skapas för att låta exkrement eller urin antingen från tarmen eller från urinvägen passera.
Komplikationer från divertikulit inkluderar formation av varbölder, fistlar, blockering, divertikelblödning och perforerad tarm. Divertikelsjukdomar är vanligare bland äldre och innebär en hälsobörda för dessa.
Om du upplever återkommande uppsvällning, magkramper eller förstoppning, kan det vara värt att undersöka eventuell divertikulos. Det är mindre vanligt hos kvinnor än män och endast ett fåtal människor med divertiklar utvecklar inflammation (dvs. divertikulit).
Tack vare våra valmöjligheter gällande hälsosam diet är det möjligt att hantera divertikulossymtom och öka vår livskvalitet.
Den första delen av det här inlägget förklarar vad divertikulos och divertikulit är, deras orsaker och symtom. i den andra delen kommer jag diskutera tarmvänlig, fiberrik mat och matlagningsidéer som kan hjälpa dig förebygga och hantera sjukdomen.
Divertikulos – Orsaker
Orsakerna bakom divertikulos är inte helt klara. Förstoppning ökar trycket på tjocktarmsväggen, medan ökat buktjockhet på grund av fetma är en potentiell riskfaktor. Den västerländska dieten, som innehåller ingredienser med högt fettinnehåll och lite fiber, är en riskfaktor för divertikulos. En fiberfattig diet kan leda en person till divertikulos genom att sakta ner avföringens förflyttning i tarmen.
Upp till 4% av patienter med divertikulos utvecklar divertikulit. Risken för divertikelsjukdom ökar med åldern. Divertikulos finns i mer än 65% av individer över 85 år. Symtom brukar börja i 60-årsåldern. Divertikulit är vanligare bland män än kvinnor och kvinnors risk för sjukdomen syns mellan 50-70 år. Markerad kvinnlig majoritet vad gäller divertikulos är över 70 år.
Vid klinisk presentation av divertikulit, blir divertiklarna inflammerade eller infekterade. Det vanligaste symtomet är smärta, vanligtvis krampaktig, i nedre vänstra kvadranten. Smärta i nedre högra kvadranten är mer troligt relaterat till akut blindtarmsinflammation. Vissa patienter kan få feber och leukocytos (förhöjd koncentration av vita blodkroppar). Symtom på mild divertikulit blandas ofta ihop med symtom från IBS (tarmbesvär).
Vad är skillnaden mellan divertikulos och divertikulit?
Obehandlad divertikulos leder ofta till divertikulit, en inflammation (och svullnad) i en eller fler divertiklar. De allvarligaste formerna av divertikulit orsakar smärta, feber, illamående och andra symtom.
Symtom på divertikulos
Medan divertikulos inte ger märkbara symtom kan du lida av åkomman om du:
- Är öm över det drabbade området
- Har kramper i buken/mild smärta
- Känner dig konstant uppsvälld
- Ser svullnad
- Är förstoppad
Att ha en eller flera av dessa symtom innebär inte nödvändigtvis att du har divertikulos. De kan också tyda på andra mag-tarmsjukdomar såsom celiaki, IBS, gallstenar och magsår.
Symtom på divertikulit
Vanligtvis upplever patienter följande första symtom på divertikulit:
- Smärta i buken, oftast i nedre vänstra kvadranten
- Illamående
- Kräkningar
- Förstoppning eller blockering
- Uppsvällning
- Feber
- Gasighet
Andra symtom kan uppstå men detta beror också på hur allvarlig inflammationen är och andra komplikationer. Allvarliga komplikationer inkluderar infekterad böld med varbildning, uppriven tarm och fistel (en onormal sammankoppling mellan två kroppsdelar, som nämnts ovan).
Divertiklar och divertikulit kan utvecklas varsomhelst i tarmkanalen och deras symtom kan överlappa med andra sjukdomar. Här är några exempel:
- Divertikulit i högra tjocktarmen eller förlängd sigmoid colon kan misstas för akut blindtarmsinflammation.
- Divertikulit i cecum (blindtarmen) är ovanligt men kan likna akut blindtarmsinflammation.
- Divertikulit i tvärgående tjocktarmen kan bete sig som magsår, bukspottkörtelinflammation, eller kolecystit.
- Retroperitoneal divertikulit kan se ut som njursjukdom.
- I kvinnor kan smärta i nedre kvadranterna vara svåra att särskilja från gynekologiska besvär.
Anorexi, illamående och kräkningar ses ofta i de svåraste fallen av divertikulit. Vanligtvis är smärtan lokal och varar i flera dagar. Många patienter upplever en förändring i deras tarmtömningsvanor och vissa är förstoppade. Vissa patienter klagar även på urineringssymtom, såsom smärtsam eller frekvent urinering och akut kissnödighet. Dessa symtom verkar tyda på inflammation i urinvägen.
Diagnosticering av divertikelsjukdom
En datortomografi av buken är det bästa sättet att bekräfta en divertikulosdiagnos. Datortomografi kan hjälpa läkare avgöra sjukdomens förlopp, grad, och underliggande komplikationer. En datortomografi kan också identifiera fistlar, peritonit och blockeringar. Svår divertikulit diagnosticeras med hjälp av patientens historia, fysisk examination och labbtest, inklusive hemogram för att testa för leukocytos.
Vem har störst risk för att få Divertikulos och Divertikulit?
Du har högre risk om du:
- Är över 40
- Är man
- Lider av fetma
- Äter en fiberfattig diet
- Äter en diet hög på fett
- Inte tränar
- Brukar icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel
Den faktiska förekomsten av divertikulos är okänd eftersom sjukdomen ofta är asymtomatisk. Divertikelsjukdomar är vanligast i västvärlden.
Behandlingsrekommendationer
Amerikanska Gastroenterologiska Föreningen (AGA) har kommit ut med rekommendationer för behandling av divertikelsjukdomar.
- En fiberrik kost eller fiber-tillskott, tillsammans med fysisk aktivitet rekommenderas högt. Om du redan utvecklat divertikulit, däremot, kan fiber i kosten förvärra sjukdomen genom att öka mängden tjocktarmssammandragningar. Att undvika fiberrik mat vid divertikulit kan lätta symtomen.
- Acetylsalicylsyra kan förbättra divertikulit och används ofta även efter tillfriskning som sekundär prevention. (Rådgör med din läkare, medicinera inte på eget bevåg!)
- Patienter som lider av divertikulos och divertikulit kan äta nötter och popcorn.
- För optimal återhämtning och hälsa, undvik icke-steroida antiinflammatoriska medel (NSAID) och som inte är acetylsalicylsyra.
- Mesalazin, Rifaximin, och probiotika hjälper inte att förhindra återfall.
Riskfaktorer i kosten
En fiberfattig kost är en riskfaktor för divertikelsjukdom eftersom det försämrar förflyttningen i tarmen, vilket leder till förstoppning och ökat intraluminalt tryck i tjocktarmen. Det senare skapar segmentering och bråck i muskelns slemhinna. En kost med mycket kött kan också påverka tjocktarmens bakterieförbränning, vilket kan spela en roll i bildandet av divertiklar. Vätskebrist är möjligtvis ansvarigt för akut divertikulit, i kombination med en fiberfattig diet. Brist på vissa mikronäringsämnen, såsom C-vitamin, vitamin B12 och folat kan även uppstå. Fysisk aktivitet och träning kan hjälpa till att minska risken för att utveckla divertikulos.
Kosthållning vid divertikulit och divertikulos
Patienter med divertikulit måste nyttja en helt vätskebaserad diet, plus kosttillskott, tills symtomen avtar. Efter detta bör man undvika mat som kan irritera tarmen och som reducerar inflammation. Sådan mat inkluderar fruktskal, grönsaksskal, frön och nötter, medan kryddstark mat kan återintroduceras i kosten efter att divertikuliten läkt. Välj genomgående hälsosam mat och dryck och låt kroppen läka sig själv. Du kan behöva göra några livsstilsförändringar.
En fiberrik kost hjälper dig undvika återfall vad gäller divertikulit. Spannmålsfiber tenderar att vara mindre effektiva än lösliga fiber från frukt och grönsaker. Trots att probiotika inte kan förhindra divertikulit, har de ändå en viktig roll i att upprätthålla optimal tarmhälsa. Om du undrar vilken sorts fiberrik mat och vilka sorters måltider du bör äta för att förhindra uppkomst av divertikulos, så har du kommit till rätt ställe. Följande stycke lyfter fram några av de bästa fiberrika ingredienserna som kan hjälpa dig skapa goda måltider samtidigt som du håller dig i god form och frisk.
Tips på Fiberrik Mat
Enligt Livsmedelsverket, bör dagligt intag av fiber inte vara 25-35 g. Tyvärr är det få som når denna mängd.
Nedan finner du flera fiberrika livsmedel (baljväxter, frukt, grönsaker, nötter) som är välgörande för patienter med divertikulos.
Att påbörja en fiberrik kost har så många fördelar, särskilt för tarmen, hjärtat och för viktminskning. Vi behöver en tillräcklig dos kostfiber. En rimlig mängd kostfiber för män är 33,6 g och för kvinnor 28 g per dag. Två sorters fiber finns: lösliga och olösliga. Frukt, grönsaker, baljväxter, nötter och fullkorn innehåller alla rikligt med fiber.
- Fiberrika bönor
Baljväxter är de växter vi oftast äter som bönor, linser, och ärter. Baljväxter är en god källa för fermenterbara fiber, vilka hjälper oss mata de nyttiga bakteriekolonierna som finns i tarmkanalen.
Bönor innehåller mycket fiber och protein. Vanliga baljväxter inkluderar pintobönor, svarta bönor, delade ärter, linser, mungbönor, adzukibönor, limabönor, kikärter, kidneybönor, sojabönor, bruna bönor och gröna ärter.
Du kan använda baljväxter i flera söta och matiga recept. Till exempel är bondbönor otroligt goda när de tillagas med karamelliserade mjuka purjolökar. Du kan tillaga mungbönor med ris till en enkel pilaf. På liknande vis är röda kidneybönor utmärkta för att förstärka smaken på en curry eller soppa.
- Grönsaker
Grönsaker är en källa till många näringsämnen och fiber. De erbjuder inte bara många sorters nyttiga vitaminer men även gott om kostfiber. Här är en lista på grönsaker som innehåller stora mängder fiber:
Fiberrika grönsaker inkluderar kronärtskocka, palsternacka, vintersquash, broccoli, och pumpa. Vissa av dem innehåller dessutom rikligt med antioxidanter, vilket är bra för vår allmänna hälsa.
Det bästa sättet att inkludera grönsaker i din kost är att ha det i varje måltid som en sidorätt. Du kan också mixa eller mosa dem och tillsätta till soppor och såser. Ersätt onyttiga snacks med grönsaksstavar och olika sorters dipp. Möjligheterna är oändliga!
- Frukt
Frukt är det bästa mellanmålet. Det är sött och surt och innehåller gott om fiber. Vissa fruktsorter innehåller mindre fiber medan vissa har mer, men alla innehåller alltid en viss mängd. Päron, äpplen, hallon, björnbär, katrinplommon, apelsiner och guava innehåller alla fiber som förbättrar tarmhälsan.
Trots att avokado oftast inte anses vara en frukt innehåller det enkelomättade, nyttiga fettsyror som kan minska inflammation.
Alla frukter är användbara. Du kan tillsätta dem i sallader eller servera direkt i en skål efter varje måltid. Skiva saftiga jordgubbar på rostat bröd eller piffa till en tråkig müsli med blåbär eller kiwi. Det finns många sätt frukt kan ge din måltid det lilla extra.
Du kan också mixa din favoritfrukt med lite yoghurt för att göra en nyttig och god smoothie.
- Frön och nötter
Nötter och frön innehåller nyttiga fetter, protein och omega-3 fettsyror. Vissa innehåller enkelomättade fiber, och vissa har fleromättade fettsyror. De innehåller också fiber som är nödvändiga för vår kropp. De mest fiberrika fröna är följande.
Bovete: trots namnet är detta ett frö, inte ett sädesslag. Bovete erbjuder glutenfritt fiber.
Chiafrön: Fiberrika frön, utmärkta för frukostgröten.
Quinoa: Mycket populärt pseudo-spannmål som passar bra till många sorters mat.
Slutligen används pumpafrön, mandel, och popcorn som snacks på egen hand och även i olika maträtter. Var försiktig och undvik extra salt, socker, och friterade nötter om du har divertikulos.
Jag har även diskuterat vissa av dessa fiberrika nötter och frön i min artikel om glutenfria sädesslag och pseudo-spannmål. Kolla in bloggen om du vill ha mer information. Jag föredrar själv att toppa alla rätter med lite nötter och frön, vare sig det handlar om en smoothie, sallad, eller efterrätt. Dessa nötter och frön är inte bara nyttiga, de fördjupar även smaken och konsistensen på maten.
- Fullkorn
Fullkorn håller magen mätt en längre tid jämfört med mer raffinerade spannmålsprodukter. De är en mycket viktig del av vår kost, så byt ut enklare mjölsorter mot fullkornsmjöl för att öka ditt fiberintag.
Listan börjar med freekeh, ett grönt vetekorn som inte helt mognat. Det innehåller massvis med fiber. Sedan kommer bulgur och korn.
Utöver dessa finns även oraffinerat ris och vete, fullkornssorter som innehåller mycket fiber och nyttiga ämnen. Det bästa med dem? De går att tillaga på många olika sätt. Fullkornsflatbread eller wraps kan användas till en nyttig sorts shawarma. Dessutom kan du använda ris för att förbereda olika sorters söta och matiga alternativ, såsom rispudding, snacks, sallader, osv.
Divertikulos och divertikulit: Sammanfattning
Divertikulos och divertikulit är vanliga åkommor. De kan påverka din livskvalitet och göra dig uppsvälld och obekväm.
Förändring i kosthållningen är det mest effektiva sättet att förebygga divertikelsjukdomar. Para alltid ihop en nyttig kost med en hälsosam livsstil.
Jag hoppas den här posten har gjort sitt och hjälpt dig lära dig några väl beprövade alternativ för att hanter divertikulos och divertikulit.
Kommentera gärna med funderingar och återkoppling nedan. Jag vill gärna höra från dig!
