Hur du går upp i vikt om du har Diabetes

Hur du går upp i vikt om du har Diabetes

Diabetes Mellitus är en av världens vanligaste kroniska sjukdomar. Över 415 miljoner människor är drabbade av det här tillståndet, varav 46% helt enkelt inte vet om att de har det. Diabetes är också den främsta orsaken till kranskärlssjukdomar, njurstörningar och blindhet hos vuxna. Det finns två huvudtyper av diabetes: typ 1 och typ 2.

Diabetes typ 1

Diabetes av typ 1 kallas också insulinberoende diabetes mellitus (IDDM). Denna typ utvecklas vanligtvis hos barn och unga vuxna och uppstår när kroppens immunsystem attackerar de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln. Diabetes av typ 1 står för 10-20%, och personer med typ 1-diabetes måste dagligen injicera insulin för att överleva. Även om orsaken till denna sjukdom fortfarande är okänd, har genetiska och miljömässiga faktorer betydelse för utvecklingen av den.

Diabetes typ 2

Diabetes av typ 2 kallas också icke-insulinberoende diabetes mellitus (NIDDM). Denna senare inträffar vanligtvis när kroppen producerar tillräckligt med insulin men inte använder det effektivt. Diabetes typ 2 uppstår vanligtvis hos vuxna över 40 år. Livsstilsförändringar, ändrad kosthållning och ökad fysisk aktivitet är avgörande för att effektivt kunna hantera sjukdomen. Regeln ”en storlek passar alla” gäller dock inte här. Och man bör genomföra förändringar utifrån den enskilda individens behov och hälsotillstånd.

Andra typer av diabetes

Hur du går upp i vikt om du har Diabetes

Det finns även fler typer av diabetes. Dessa typer är varken av typ 1 eller typ 2 och befinner sig någonstans mitt emellan dessa två typer. MODY (Maturity on-set diabetes hos unga) är en av de former som orsakas av mutationer i generna. LADA (latent autoimmun diabetes hos vuxna) är en långsamt framväxande diabetes, som också kallas Typ 1.5. LADA går enkelt att hantera med hjälp av fysisk aktivitet, insulin och hälsomässiga livsstilsförändringar. Graviditetsdiabetes mellitus (GDM) uppstår under graviditet. Vanligtvis är det här ett tillfälligt tillstånd som går över av sig själv efter att barnet fötts. Det ökar dock risken för att utveckla typ 2-diabetes senare i livet. Sekundär diabetes orsakas av pankreatektomi, bukspottkörtelinflammation eller intag av anabola steroider.

Diabetes av typ 1 är obotlig eftersom man inte vet orsaken bakom den. Forskning tyder dock på att livsstilsförändringar, såsom ändringar i kosten, kan minska risken för högriskpersoner att utveckla typ 2-diabetes.

Viktminskning är en av de viktigaste faktorerna som minskar risken för utveckling av typ 2-diabetes. Personer med typ 2-diabetes har dock ofta svårt att bibehålla en hälsomässigt bra kroppsvikt när de blir äldre, och faktiskt är fetma och insulinresistens två av de största riskfaktorerna för typ 2-diabetes. Dietister och medicinska experter rekommenderar livsstilsförändringar för att gå ner i vikt i kombination med receptbelagda läkemedel. För de diabetespatienter som behöver gå upp i vikt är det ofta tvärtom, de drabbas oftare av typ 1-diabetes. För dessa är det också viktigt att regelbundet kontrollera sina blodsockernivåer. De här personerna bör öka intaget av nyttiga fetter och undvika mat och dryck som innehåller mycket socker och kolhydrater.

Även om viktökning inte är den vanligaste rekommendationen till personer med typ 2-diabetes, fungerar inte viktminsknings-terapi för de äldre patienter vars diabetes åtföljs av undernäring och minskad insulinresistens. Det kan låta motsägelsefullt, men många patienter med typ 2-diabetes lider av undernäring, särskilt äldre patienter. Vissa av dessa är till och med allvarligt underviktiga.

Vad är undernäring?

Hur du går upp i vikt om du har Diabetes

Undernäring är dominerande bland äldre diabetespatienter och bidrar också till bra glykemisk kontroll, vilket gör det mer osannolikt att undernäringen anses vara ett problem. Det är viktigt att kontrollera undernäringen vid undersökningar av diabetespatienter eftersom detta skulle leda till en omvärdering av kost och utfärdande av medicin.

Undernäring är trots allt farligt för äldre vuxna och kan ge allvarliga följder.

Undernäring har negativ inverkan på den fysiska och psykologiska hälsan hos en diabetespatient. Det försvagar immuniteten mot sjukdomar och saktar ner läkningsprocesser. Det leder inte bara till komplikationer i behandlingen, utan det belastar också sjukvården ekonomiskt med längre sjukhusvistelser. Men alla verkar vara blinda för detta. Experter rekommenderar rutinmässig screening med snabba, enkla, tungt vägande och evidensbaserade verktyg inom sjukvårdsplanen. Med hjälp av screening kan man enklare upptäcka undernäring hos patienter, och behandlingen skulle kunna anpassas bättre till patientens behov. Undernärda patienter måste ha en kost som innehåller tillräckligt med näringsämnen och protein.

Undernäring är ett vanligt problem i många utvecklingsländer. Dock är ett vanligt kliniskt folkhälsoproblem även i industriländer. Svårt sjuka personer som genomgår komplicerade operationer, dialys, transplantationer och brännskador behandlas vanligtvis som högriskfall. Även personer med mag- och tarmsjukdomar, och luftvägs- och njursjukdomar löper högre risk.

När en person hamnar på sjukhus tenderar den näringsmässiga statusen att försämras såvida inte vårdpersonalen vidtar tillräckliga åtgärder för att förhindra undernäring. Tyvärr brukar detta sistnämnda inte alltid ske och tillståndet lämnas obehandlat under lång tid med följd att mellan 30 och 90% av vuxna och barn går ner i vikt när de vistas på sjukhus. Det saknas mätningar och dokumentationer av näringsinformation, inklusive kroppsmasseindex (BMI), viktminskning och matintag i sjukhusens tabeller. Denna brist på information uppstår på grund av att det inte finns formella screeningprogram som skulle ha stor betydelse för upptäckt av undernäring och behandlingen av den.

Vanligtvis uppträder sjukdomsrelaterad undernäring i samband med otillräckligt näringsintag. Ökat krav på dieter och minskad förmåga att tillgodogöra sig näringsämnen kan också vara en bidragande faktor. Dock tycks otillräckligt intag av mat vara den främsta orsaken till undernäring.

Olika studier har kommit fram till att patienter som blivit diagnosticerade saknar energi, protein och mikronäringsämnen som det finns för lite av för att näringsbehovet ska uppfyllas. Vissa studier har även visat att hospitaliserade patienter inte får i sig rätt mängd näringsämnen eftersom maten de får inte uppfyller kostbehovet hos denna specifika grupp patienter.

Följder av undernäring

Undernäring innebär många negativa effekter på den mänskliga kroppen. De skadliga följderna på kroppens uppbyggnad innefattar försämrad fysisk och psykisk hälsa, långsam återhämtning efter sjukdomar, skador och operationer. Undernäring leder ofta även till minskning av kroppens uppbyggnad. Vid viktminskning förlorar en människa fett och vävnad och organmassa. När det gäller barn drabbas dessa annorlunda av undernäring då det skadar utvecklingen, vilket i slutänden kan leda till för långsam tillväxt.

En sak är säker – undernäring innebär mer än bara försämrad näringsmässig status. Med nedsatt immunförsvar är det svårt att stå emot infektioner och virus, tillfrisknandet sker långsamt och skador riskerar att utvecklas till trycksår. Muskelsvagheten leder också till sämre styrka och problem för andningssystemet.

Andningsfunktionen: Svaga andningsmuskler gör det svårt att hosta och få upp slem ordentligt samtidigt som infektioner i luftrören kan öka. Situationen blir ännu värre för de patienter som andas konstgjort sätt.

Hjärtfunktionen: Hjärtat och venerna har avgörande betydelse för människokroppen. Vid undernäring försämras dessa och fungerar inte optimalt. Detta kan i sin tur leda till hjärtsvikt. Rörelsevaghet i skelettmusklerna fördröjer aktivitet, och detta ökar risken för blodproppar och trycksår.

Mag- och tarmsystemet: matsmältningssystemet och dess funktioner påverkas också av undernäring. En patient kan ha problem med matsmältningen i form av för lite upptag av olika näringsämnen, syraöverskott, förändrade tarmväggar och förstoppning.

Psykologiska effekter: Apati och depression är vanligt bland undernärda patienter. Det är den underliggande orsaken till låg moral och försämrad vilja till tillfrisknande. Svagheten och den pågående sjukdomen påverkar aptiten och den fysiska förmågan och leder slutligen till försämrat tillstånd. Många gånger har man också sett negativa effekter på barns beteende. Undernäring kan också innebära fara för långsiktig brist i kognition och minskad libido.

Undernäringens fysiska och psykiska följder ökar risken att drabbas av virusinfektioner som leder till svåra och kostsamma problem för sjukvården. Dessa patienter drabbas också av komplikationer före och efter sin sjukhusvistelse, inklusive höga sjukhusräkningar för de som inte bor i ett land där det finns offentligt finansierad sjukvård.

Vanliga tecken på potentiell undernäring hos en person:

Även om undernärda personer inte nödvändigtvis behöver vara underviktiga, är viktminskning ett avgörande symptom på att ha fått för lite näring, vilket innebär en sorts undernäring. Därför är ett BMI på mindre än 18,5 kg/m2 ett viktigt tecken på bristfällig näring.

En snabb oavsiktlig viktminskning är en annat viktig indikation på eventuell undernäring, särskilt om den är på mer än 10% av den ursprungliga vikten och inträffar på mindre än sex månader utan någon avsiktlig ökat fysisk aktivitet eller minskat födointag.

Hur du går upp i vikt om du har diabetes

Hur du går upp i vikt om du har Diabetes

Diabetiker av typ 1 med undervikt som kämpar för att få några extra kilon bör äta mat med mycket nyttigt fett och kalorier, till exempel stora portioner med extra jungfru olivolja, nötter, avokado och fet fisk som lax och makrill. Prata med sjukvårdspersonalen som behandlar din diabetes. De kommer att granska dina mediciner, och förhoppningsvis kommer läkaren och dietisten att få dig på rätt spår så du kan hålla dig frisk medan du går upp i vikt.

Det är viktigt att du besöker din läkare om du nyligen oavsiktligt gått ner i vikt. Om du märker att något är annorlunda med din hälsa eller kropp, oavsett form och storlek, är det bäst att låta någon sjukvårdskunnig kontrollera detta.

Har du diabetes och vill gå upp i vikt?

Om du har diabetes och vill gå upp i vikt är det bästa att få hjälp av en utbildad dietist. Eftersom du måste vidta förändringar i din livsstil måste du också rådgöra med ditt dem som behandlar din diabetes. Av dem kan du få hjälp att förstå varför du går ner i vikt eller har svårt att ta upp några kilon. Nedan följer några tips som jag föreslår för den som vill gå upp i vikt på ett nyttigt sätt.

  • Att äta mindre måltider och snacks under dagen ökar aptiten och hjälpa dig att gå upp i vikt
  • Att tillsätta fetthaltiga mejeriprodukter som mjölk, växtbaserad grädde, ost och yoghurt i pasta, grönsaker eller soppor är ett nyttigare sätt att gå upp i vikt. Probiotika är också mycket nyttigt för tarmarna.
  • Tillsätt omättade fetter till maten som extra virgin och kallpressad oliv- eller druvkärneolja, eftersom detta kan få dig att gå upp i vikt på ett mer hälsosamt sätt
  • Avokado, nötter och frön innehåller också nyttiga fetter
  • Ät grönsaker tillsammans med kycklingpålägg och riven ost
  • Försök att dricka näringsrika mjölksmoothies och kaffe
  • Ät fullkornspannmål för förbättrad magfunktion
  • Näringstillskott som finns på marknaden är också ett bra sätt att få i sig multivitaminer och mineraler. Denna dryck eller mat är idealisk för de som har dålig aptit och kämpar med att gå upp i vikt

Ironiskt nog är det svårare att gå upp i vikt än att gå ner i vikt, särskilt om du är undernärd och har förlorat aptiten. Jag har samlat ihop några idéer som kan vara till hjälp för personer med diabetes som vill gå upp i vikt.

Här följer några allmänna rekommendationer från min onlinekurs på Udemy för personer med diabetes som vill få en hälsosam viktökning.

  • Ät oftare: Personer med lågt BMI blir lättare mätta, även med mindre mat och snacks. För att gå upp i vikt behöver du lägga in mindre måltider och mellanmål mellan de vanliga måltiderna istället för att äta större måltider
  • Välj näringsrika livsmedel: Om du vill gå upp i vikt är det perfekt att äta proteinrika livsmedel som mjölk, ost, yoghurt, kött, fisk, ägg och nötter. Men se till att du väljer helmjölk och hel grekisk yoghurt istället för lätt- och mellanmjölk.
  • Öka energiintaget: För att gå upp i vikt måste du stimulera processen genom att äta mat och snacks som snabbar på ämnesomsättningen. Tillsätt olja, avokado, grädde, ost, förband, såser och honung till måltider och snacks och du kommer gå upp i vikt på några månader.
  • Drick mjölk: Mjölk ses som fullvärdig mat. För de näringsmässiga effekterna, välj berikad färsk mjölk och yoghurt med flingor eller använd den till bakning och matlagning.
  • Drick näringsdrycker: Mjölkbaserade drycker kan enkelt få dig att gå upp i vikt. Prova kaffe med mjölk, varm choklad, mjölk- och fruktsmoothies och soppor med grädde. Istället för frukt- och grönsaksjuicer, drick smoothies med mjölk eller grädde när du försöker gå upp i vikt.
  • Ät snacks som mindre måltider: I denna Udemy-kurs föreslår jag att man förvandlar mellanmål med snacks till minimåltider. Om du ska äta ett äpple, skiva då det och doppa i lite yoghurt och strö några mandlar och nötter med granola-topping. Om det är dags för banan, mosa den på en fullkornsbrödskiva, toppa den med lite jordnötssmör och ät det som ett snabbt mellanmål. Prova även morötter och kex tillsammans med en dip av hummus eller ost.

I allmänhet bör diabetiker undvika mat med mycket socker och raffinerade kolhydrater. Därför rekommenderar jag inte något att gå upp i vikt genom att äta stora mängder raffinerade spannmål eller söta efterrätter.

Istället för att äta mycket kolhydrater, prova att äta nyttigt fett som håller blodsockernivåerna i schack. Genom att äta nyttigt fett går du upp i vikt samtidigt som du förebygger hjärt- och kärlsjukdomar. Rent tekniskt sett ger fett mer energi än både kolhydrater och till och med alkohol. Människor med undernäring lider av nedsatt aptit, och därför de äter mindre mängd mat än friska människor. Alltså är det perfekt att äta mindre måltider utspridda under dagen eftersom du därigenom totalt sett får i dig fler kalorier.

Jag har satt samman en lista med måltider för diabetespatienter som vill gå upp i vikt genom att öka sitt kaloriintag. Du hittar den här nedanför. Jag har delat upp måltiderna i två grupper. En har måltider med 300 kcal, och andra har måltider med 400 kcal.

Måltider som hjälper diabetiker att gå upp i vikt

Hur du går upp i vikt om du har Diabetes

Underviktiga personer har ofta minskad aptit. Följande måltider är utformade för att få in maximal mängden energi i minsta möjliga mängd mat. De kan användas som snacks med högt energiinnehåll eller som måltider som äts varannan eller var tredje timme. I genomsnitt bör en kvinna äta minst 1800-2000 kcal för att bibehålla kroppsvikten, medan en män behöver 2000-2300 kcal per dag.

Som jag tidigare skrev bör diabetiker vara extra försiktiga med att inte få i sig för mycket kolhydrater från raffinerade spannmål. Välj alltid oraffinerat spannmål (fullkornsris, fullkornspasta osv.) och undvik att äta två kolhydratrika alternativ på listan nedan under en och samma dag.

300 kcal rätter för diabetiker som behöver gå upp i vikt

Fruktgröt

Koka 30 g havregryn i 180 ml vatten i 3 minuter. Havregrynen bör suga upp allt vatten utan att det behövs sköljas bort. Krydda med följande ingredienser: 2 matskedar honung eller agavesirap, 1 matsked linfröolja, 1 matsked kakao, 50 g tärnad frukt.

Grekisk yoghurt med honung

80 g grekisk yoghurt (ej lättvariant), 3 matskedar honung, 1 matsked kakaopulver, 1 matsked linfröolja.

Mjölk och skorpor

100 g helmjölk med 3 uppblötta fullkornsskorpor och 25 g mandel- eller jordnötssmör.

Avokadosmoothie

Blanda följande ingredienser: en halv avokado, 50 g äpple, 50 g morötter, 2 matskedar mandelgrädde och jordnötter.

Frukt med grädde

200 g färsk skivad frukt, serverad med 40 g vispad grädde, 1 matsked riven mörk choklad, 10 g vassleprotein och 1 tesked socker.

Avokadosmoothie

Blanda följande ingredienser: en halv avokado, 200 g frukt och 10 g vassleprotein. Tillsätt vid behov 1-2 msk vanlig eller växtbaserad mjölk för utspädning.

Crostini med olivtapenade

Blanda 30 g svarta oliver, ett par saltade ansjovis och 1 matsked extra virgin olivolja. Fördela krämen på rostat bröd (50 g).

Quinoasallad

Ingredienser för en person: 30 g quinoa, 30 g avokado, rödlök, 50 g tomater, hackad persilja, en tesked extra virgin olivolja, citronsaft, rödvinsvinäger, salt och peppar.

Koka upp vattnet, tillsätt quinoa, blanda och låt koka upp. Koka över medelvärme i 12 minuter. Häll av vattnet och skölj väl med kallt vatten. Lägg över quinoan i en stor skål. Tillsätt alla ingredienser och blanda väl. Servera.

Pasta med olivolja och riven ost

Krydda 50 g kokt äggpasta med 1 matsked extra virgin olivolja och 1 matsked riven hårdost.

Pasta Bolognese

Gör en köttfärssås på 40-50 g köttfärs, tomatsås och 1 matsked extra virgin olivolja. Koka upp 50 g äggpasta och krydda med såsen och 1 matsked riven ost

Bönrisotto

Ingredienser för en person: 50 g ris, 80 g bönor, 50 g kål, 1 tesked extra virgin olivolja, vitt vin, grönsaksbuljong, lök, salt och peppar.

Koka bönorna efter att de blötlagts i 24 timmar. Stek löken i olivoljan, tillsätt kålen och låt den torka. Häll sedan i riset och stek det. Häll i lite vitt vin och låt det avdunsta. Tillsätt den kokande buljongen lite åt gången och rör om kontinuerligt, så att det torkar varje gång. Fortsätt tills riset nästan är kokt. Tillsätt sedan bönorna och servera.

Hirs och linser

Ingredienser för en person: 60 gram hirs, 50 gram torkade linser, 1 tesked extra virgin olivolja, 1 lagerblad, selleri, lök, salt.

Blötlägg linserna i några timmar och koka sedan upp dem med ett lagerblad. Koka hirs separat i saltat vatten i ungefär en halvtimme. När den är kokt, tillsätt den till linserna som tidigare har kryddats med en blandning av selleri och lök. Värm upp i några minuter och servera.

Omelett

Vispa 2 ägg tillsammans med 3 teskedar parmesan. Tillaga omeletten med 1 matsked extra virgin olivolja.

Kött tartar

Servera 80 g kalvfärs med 3 teskedar olivolja och 2 matskedar riven parmesan.

Kyckling med purjolökskräm

Ingredienser för en person: 100 g kyckling (av någon del du föredrar), 100 g purjolök, 1 matsked extra virgin olivolja, lagerblad, vitt vin, salt och peppar.

Skölj purjolökarna och skär dem i skivor. Skär kycklingen i bitar och bryn den i en panna med oljan, och häll sedan på vin. Täck och koka på hög värme i några minuter, vänd den så det tillagas på alla sidor. Tillsätt den fint skivade purjolöken, lagerbladet samt strö över salt och peppar. Fortsätt att laga tills kycklingen är klar.

Lax (eller makrill) med olivtapas

50 g lax eller makrill, tillagad med en matsked olivolja och serveras med en kräm gjord på en blandning av följande ingredienser: 20 g oliver, 1 matsked extra virgin olivolja och 1 ansjovis (ansjovis för den som gillar det).

Lax (eller makrill) med citron

Koka 80 g laxfilé eller makrill med 2 matskedar extra virgin olivolja. Servera med citronjuice och eventuellt tunt skivade grönsaker.

Fisksoppa

Stek lök i två matskedar extra virgin olivolja. Tillsätt fisk (150 g) skuren i små bitar och stek 1-2 minuter. Tillsätt lite varm buljong och fortsätt att koka i ytterligare 3 minuter. Lägg mot slutet i hackad persilja och 2 matskedar grädde. Koka ytterligare ett par minuter och servera.

Lax med svamp

Ingredienser för en person: 150 g rökt lax, 30 g svamp, 1 matsked extra virgin olivolja, citronsaft, salt och peppar.

Lägg upp laxskivorna på en tallrik och lägg tunt skivad svamp (rå eller lätt skalad) runt omkring. Krydda med olivolja, citron, salt och peppar och låt marinera.

400 kcal rätter för diabetiker som behöver gå upp i vikt

Avokadosmoothie

Blanda följande ingredienser: en halv avokado, 200 g frukt, 2 matskedar mandel- eller 100% jordnötssmör, 3 matskedar helmjölk.

Bröd och Gorgonzola-ost

Bred 70 g gorgonzola på 50 g bröd.

Polenta och Gorgonzola-ost

80 g rostad polenta med 70 g gorgonzola

Kräm av bondbönor med med bröd och olja

Blanda följande ingredienser i en mixer: 40 g bondbönor (färska och torrvikt), 2 matskedar extra virgin olivolja, 1 matsked riven pecorino (eller parmesan).

Hummus med bröd och olja

Blanda följande ingredienser i en mixer: 50 g kikärtor (eller andra baljväxter, färsk eller torrvikt), 1 matsked tahini (sesamfrökräm), 2 matskedar olivolja, citronsaft efter smak.

Pasta Bolognese

Gör en köttfärssås med 40-50 g köttfärs, tomatsås och 1 matsked extra virgin olivolja. Koka upp 50 g äggpasta och krydda med såsen och servera med 2 matskedar riven ost.

Mascarpone pasta

Koka upp 50 g pasta i saltat vatten. Samtidigt blandar du 40 g mascarpone med en matsked Grana Padano-ost. Häll av pastavattnet och blanda pastan med ostarna.

Pasta med grädde och saffran

Koka upp 50 g fullkornspasta. Krydda den med en sås på 2 matskedar grädde (kontrollera så att den innehåller minst 30% fett), 2 matskedar olivolja och saffran efter smak.

Ris och tonfisk

Koka upp 50 g brunt ris. Krydda 30 g tonfisk med salt och peppar och tillaga i 1 matsked olivolja. Servera med grönsaker som sidorätt.

Vegetarisk quinoa

Koka 50-55 g quinoa och krydda med 2 matskedar extra virgin olivolja, citronsaft och blandade grönsaker i små bitar. Du kan använda oljan för att steka grönsakerna, häll sedan quinoa direkt i pannan med grönsakerna för att samla upp all olja.

Köttfärsburgare

Gör en hamburgare på 100 g köttfärs. Tillaga den med 2 matskedar olivolja eller avokadoolja och servera med 2 matskedar grädde (se till att den innehåller minst 30% fett).

Ugnsbakade ägg med avokado

Dela en avokado på mitten och ta bort kärnan. Lägg den på en bakplåt, knäck ett ägg över avokadon och strö över en matsked parmesanost. Grädda i 225°C i 15 minuter.

Kyckling Med Oliver

Ingredienser för en person: 150 g av en hel kyckling (vikt utan ben), 150 g mogna tomater, 1 matsked skivade oliver, 1 matsked extra virgin olivolja, lök, buljong, vitt vin, oregano, salt, och peppar.

Bryn löken tills den är gyllenbrun, tillsätt kycklingen och bryn alla sidor. Tillsätt vitt vin och tillsätt oliver, salt och peppar. Koka övertäckt med lock tills kycklingen är mör. Servera med en aning oregano.

Nötköttsallad

Ingredienser för en person: 150 g kokt nötkött, en skvätt senapsås (valfritt), 150 g potatis, 150 g av en blandning av morötter, zucchini och purjolök.

Skär köttet i strimlor eller fyrkanter och krydda med de andra sköljda och skivade grönsakerna. Krydda med lite senapsås om så önskas.

Makrill med oliver

Ingredienser för en person: 150 g makrillfilé, 1 matsked skivade oliver, lök, 150 g mogna tomater, oregano, lagerblad, persilja, 1 matsked extra virgin olivolja, salt och peppar.

Bryn löken i den heta oljan, tillsätt oliver och tomater. Koka i cirka 30 minuter, rör om då och då. Förvärm ugnen vid 200°C och lägg in fisken i ugnen tillsammans med såsen som tillagats separat och strö över oregano och hackade lagerblad. Koka ungefär en halvtimme på bakplåt täckt med aluminiumfolie.

Sammanfattningsvis

Så du ser, det är inte omöjligt att gå upp i vikt samtidigt som du behandlar din diabetes. Allt som krävs är en extra dos tålamod och lite skicklighet med planeringen. Det finns många sätt och och livsmedel för att gå upp i vikt. Men kom ihåg att hålla ett öga på sockernivåerna.

Jag hoppas att den här omfattande guiden med några av mina beprövade recept kan hjälpa dig att nå hälsosam vikt. Ställ gärna frågor och ge feedback nedan, eftersom jag gärna vill höra från dig.

Gianluca Tognon

Gianluca Tognon

Gianluca Tognon är en italiensk näringslärare, talare, entreprenör och tidigare docent vid Göteborgs universitet. Han började sin karriär som biolog och tillbringade 15 år både i Italien och sedan i Sverige. Han har varit involverad i flera EU-forskningsprojekt och har omfattande arbetat och publicerat om sambandet mellan kost, livslängd och kardiovaskulär risk under hela livslängden och studerar också potentiella interaktioner mellan diet och gener. Hans arbete om Medelhavskost i Sverige har citerats av många tidningar världen över, bland annat bland Washington Post och The Telegraph. Som talare har han blivit inbjuden av Harvard University och det italienska multinationella livsmedelsföretaget Barilla.

Leave a Replay

About Me

I’m an Italian nutrition coach, speaker, entrepreneur and associate professor at the University of Gothenburg. I started MY career as a biologist and spent 15 years working both in Italy and then in Sweden.

Recent Posts

Sign up for our Newsletter

We never send Spam

TOP
Shares

Integritetsinställningscenter

Nödvändig

Bestämmer om besökaren har accepterat cookie-medgivningsrutan. Detta säkerställer att cookiesamtyckningsrutan inte kommer att presenteras igen vid återinmatning.

_cmpQcif3pcsupported

Reklam

Det här är cookies som Google AdWords använder för att övervaka prestanda för annonsering och visa annonser till besökare baserat på webbplatser som de tidigare har besökt.

ANID

Analytics

Dessa cookies används för att samla in information om hur besökare använder vår webbplats. Vi använder informationen för att sammanställa rapporter och för att hjälpa oss att förbättra webbplatsen. Kakorna samlar in information i en anonym form, inklusive antalet besökare på sajten, där besökare har kommit till webbplatsen och sidorna de besökte. Om du inte tillåter dessa cookies kan vi inte inkludera ditt besök i vår statistik.

_ga, _gat, _gid, UULE, fca_eoi_pagecount, 1P_JAR

Behavioral

Google ställde in ett antal cookies på en sida som innehåller en Google Map. Medan vi inte har någon kontroll över cookies som ställts av Google, tycks de innehålla en blandning av informationstyper för att mäta antal och beteende hos Google Maps-användare.

SID, SAPISID, APISID, SSID, HSID, NID