Mindre matsvinn, mer pengar över
Utmärglade, utan hopp och levandes i svår fattigdom – nästan en miljon människor runt om i världen svälter i tysthet. Samtidigt njuter den vanliga västerlänningen av lyxen att kasta bort tonvis med övermogen frukt varje dag. Matsvinn är ett stort problem. Med 45% förluster slår frukt och grönsaker det ökända rekordet för högsta avfallsnivåer (källa: den svenska Miljömyndigheten). Speciellt bananer bildar den största andelen bortkastad frukt varje år. Enligt Waste and Resources Action Programme slängs 83,000 ton bananer varje år enbart i Storbritannien, ofta av estetiska skäl.
Allvarligt talat, hör ni. Vi har ett problem.
Tydligen känner vi alla till det dessutom. Enligt en nylig undersökning av konsultbolaget Mintel höll nästan 40% av konsumenterna i Storbritannien med om att insatser för att minska avfallet är viktiga när man utvärderar ett märkes etiska betyg1.
Nya inkomstströmmar från avfall och överskottsmat skapas varje år. Till exempel används bortkastad mjölk för att skapa textilfibrer eller bortkastad kaffesump till att producera bio-gödning. Om inte annat så bevisar detta att genom att investera i att minska mängden mat som slängs och att kommunicera detta väl till konsumenterna kan vara en ansvarsfull och lönsam investering för många bolag.
Mycket mat förloras vid produktionsstället och, enligt min åsikt, en av de första logiska sakerna man ska göra är att förstå mängden mat som förloras under hanteringen. Detta kan hjälpa till att uppskatta värdet, i form av intäktsförluster, som livsmedelsindustrin möjligen kan tjäna tillbaka. Att hitta var och hur man ska agera är då ytterligare ett viktigt steg för att reducera mängden bortkastade livsmedel. I en fabrik som tillverkar potatismos till exempel kommer det mesta av förlusterna troligen från bortslängda potatisskal. Den goda nyheten är att potatisskal kan på ett effektivt sätt omvandlas till förpackningsmaterial eller gödning, vilket vissa bolag nyligen har gjort.
En annan smart idé för livsmedelsindustrin är att motivera deras anställda till att bli mer medvetna om hur grundläggande deras bidrag till denna viktiga sak är. Att motivera anställda till att hjälpa till att minska förlusterna är ett bevisat sätt för att minska kostnader och öka produktiviteten. Genom ett antal roliga, interaktiva aktiviteter kan anställda förstå ekonomiska och miljömässiga konsekvenser av arbetsplatsens slöseri, känna igen och mäta avfall, inklusive dess ekonomiska kostnad och generera lösningar för att minska förlusterna och implementera dem.
Smarta förpackningslösningar kommer uppenbarligen att spela en betydande roll i kampen mot livsmedelsslöseri. Exempel på detta innefattar att bedöma valet av datummärkning på produkterna som för närvarande har ett “Använd före”-datum och flytta till “Bäst före” där det inte förekommer någon risk för livsmedelssäkerheten. Håller du inte med om att genom att veta att din mat fortfarande är ätbar, så kan du verkligen spara pengar?
Att gå igenom tillgänglighet och relativa priser på mindre förpackningar för produkter som slängs i höga volymer kan också hjälpa konsumenterna att välja en mindre förpackning och minska riskerna att den slängs.
Slutligen skulle det, som troligen skulle vara den mest effektiva och logiska saken att göra, vara att inspirera konsumenterna till att minska mänden mat de slänger. Skolkampanjer, liksom TV-reklam, skulle kunna införas för att få folk mer medvetna om enkla strategier som kan minska mängden mat som slängs i skräpet varje dag. Konsumenter skulle kunna bli informerade om att ananas, till exempel, bör ligga på mjuka underlag för att inte skapa förluster på grund av trycket från sin egen vikt. Eller att tomater är känsliga för kyla och bör förvaras i rumstemperatur, vilket också ger dem en bättre smak. Slutligen vet de flesta personer faktiskt inte att många livsmedel kan frysas och användas när tiden passar bättre. Denna lista innefattar förvånandsvärt nog bland annat ägg och olivolja.
Matsvinn är definitivt en skandal, men det finns massor med möjligheter både för existerande bolag och för nya satsningar att vända detta problem till en enormt vinstgivande möjlighet.
————–
1 Bergen E. Finding revenues in rubbish. Mintel. www.mintel.com.
