Stress kan påverka din matstil
Förr eller senare i våra liv råkar vi alla ut för det här: stress får personer att konsumera mat med höga socker och kalori-värden snarare än de hälsosamma alternativen. Detta händer på grund av hur dessa födämnen smakar liksom hur de får dig att kännas när de metaboliseras och det görs ofta som en typ av självmedicinering för symptomen som dyker upp med stress under en längre tid.
Det finns ett stort antal saker som kan förorsaka de två typerna av stress: psykologisk stress, exempelvis genom att oroa sig över pengar, skolbetyg eller familjeproblem, eller fysisk stress, exempelvis genom att bryta en arm eller bli sjuk. Båda typerna av stress orsakar samma typ av biologisk reaktion i stressaxeln hypotalamus-hypofys-binjurebarken (HPA-axeln). Denna reaktion börjar med att hypotalamus, den del av hjärnan som ansvarar för upprätthålla homeostas, skickar en signal bestående av kortikotropinframkallande hormon (CRH) till hypofysen lokaliserad på basen av hypotalamus. CRH talar om för hypofysen att den ska utsöndra adrenokortikotropt hormon (ACTH). När ACTH väl når binjurarna får den dessa till att släppa ut kortisol i kroppen. Kortisol är ett stresshormon och hela denna reaktion längs HPA-axeln är en del av svaret på stress. Många hänvisar till detta som “fly eller fäkta” och det var evolutionärt fördelaktigt eftersom det förbereder kroppen väl för att antingen springa iväg från eller konfrontera ett rovdjur. Detta fungerar inte bra och kan vara mycket skadligt för en persons hälsa på grund av nutidens stressämnen typ finansiella eller sociala problem som tenderar att vara problem som vi oroar oss över under långa tidsperioder men vilka vi inte kan fysiskt bekämpa eller springa iväg från. Om HPA-axeln är överstimulerad under en förlängd stressreaktion skapar det negativa effekter på bentätheten, hjärnans funktion och mer.
Förlängd stress kan antingen öka eller minska mängden mat personer äter. Omedelbara eller fysiska hot tenderar till att vara kopplade till minskad aptit och kronisk daglig stress tenderar till att öka antalet kalorier som konsumeras. Oavsett förändringen av det totala antalet dagliga kalorier är det mer sannolikt att personer som är stressade äter kalorität mat med höga sockermängder. Det finns bevis som antyder att konsumtion av mer socker kan dämpa effekterna i HPA-axeln. En anledning är att i tester där vissa personer konsumerar falskt socker, exempelvis som i lightläsk, anger de inte lägre stress på samma sätt som personer som konsumerar den riktiga läsken skulle gjort. Detta test visar att det är sockrets egenskaper och kalorier och inte bara en söt smak som hjälper till att stressa av en person som konsumerar den. Det finns också bevis att mer socker är korrelerat till en lägre produktion av CRH, och därmed skulle även alla stegen efter hypofysen minska jämfört med deras fulla reaktion. Även om ohälsosam mat får personer att känna sig bättre är vild medicinering genom mat varken hälsosam eller produktiv. Den bidrar till fetma, matsmältnings- och dietproblem och konsumtion av ohälsosam mat gör inget för att ta bort den ursprungliga stressfaktorn.
Vägen mot en hälsosammare vikt är definitivt kantad av mindre stress.
För de som vill veta mer: vad är stress?
Stress kan synas eller kännas som en belastning för bibehållandet av homeostas eller en persons generella livsstil. Det kan antingen manifesteras som ett fysiskt eller psykologiskt fenomen. Dess tydliga effekt kan ses på stämningen eller humöret hos individen.
Hur uppstår stress exakt?
När väl en utlösare för stress påträffas aktiverar den vissa stressregleringskretsar i hjärnan. Dessa kretsar ser till att kroppens homeostas bibehålls, att det blir ett minimum av störningar och att överlevnad bibehålls. Den uppnår detta genom att aktivera det sympatiska nervsystemet (SNS) eller fly eller fäkta-svar för att om distribuera energi som lagrats i vissa speciella punkter i kroppen. Andra neuroner specifikt belägna i hypotalamus-hypofys-binjurebark (HPA)-axeln aktiveras och de stimuleras för att se till hormoner som reglerar och distribuerar lagrad energi i kroppen utsöndras och distribueras.
Dessa svar är finjusterade för individens speciella behov då överdriven stimulering eller utlösning skulle kunna producera negativa konsekvenser.
Källa: Self-medication with fructose av Yvonne M. Ulrich-Lai PhD, University of Cincinnati. Curr. Opin. Behav. Sci. 2016; 9: 78-83.
