Vad är medelhavskost?

Tapenade

Många undrar fortfarande vad medelhavskosten är i verkligheten

Termen ”medelhavskost” eller “medelhavsdiet” myntades på 1950-talet av den amerikanska forskaren Ancel Keys, den första epidemiologen att inse hälsofördelarna med detta sätt att äta. Konventionellt tros det att den traditionella medelhavsdieten konsumerades på 1950- och 1960-talen i Grekland (speciellt på landsbygden på Kreta) liksom i södra Italien, innan inflyttningen till städer och tillkomsten av modern teknik.

Den grekiska dieten i synnerhet var, fram til 1960-talet, uppbyggd av oliver, fullkorn, baljväxter, grönsaker, frukt och örter, kombinerat med en begränsad konsumtion av yogurt, getost och fisk, alla alltid åtföljda av bröd, oliver och olivolja. Det bör noteras att denna typ av diet är speciellt rik på fetter, vilka svarar för ungefär 30% av de totala kalorierna i Spanien och 40% av kalorierna förtärda av grekerna, med ett litet bidrag av mättade fetter och ett högt utbyte av enkelomättade fettsyror främst härrörande från olivolja. Innehållet av mättade fettsyror från mat av animaliskt ursprung (främst kött och mejeriprodukter) är ganska begränsat. Beroende på närheten till havet kan fisk representera en viktig källa för mat, bidragandes till intaget av högvärdiga proteiner och fleromättade långkedjiga fettsyror av omega-3 typ, användbart för att motverka hjärt-kärlsjukdomar.

Utöver detta är medelhavskosten även en bra källa för kolhydrater, trots den växande trenden av dieter som är låga i dessa näringsämnen (lågkaloridieter). Slutligen gör den höga konsumtionen av frukt, grönsaker och baljväxter denna typ av näring till en utmärkt strategi för att berika din diet med aktiva vegetabiliska föreningar (fytosteroler, bioaktiva föreningar osv.), fiber liksom vitaminer och mineraler, speciellt de värdefulla folaterna som minskar kardiovaskulär risk. Speciellt folsyra, till skillnad från folater, finns inte närvarande i naturen, men har ofta ordinerats i form av kosttillskott för att minska nivåerna av homocystein, en factor som hittas i blodet och som verkar vara kopplad till en ökad risk för att utveckla kardiovaskulära sjukdomar. Dock har tagandet av dessa läkemedel föranlett vissa tvivel att folsyra som tas som en medicin kan öka risken för kolorektal cancer, vilket vissa färska studier talar för.

Trots det faktum att medelhavskosten utnämndes till ett Världsarv av UNESCO för några få år sedan, riskerar den idag att utrotas, i allt högre grad ersatt av västerländska matvanor vilka gynnar hög konsumtion av animaliska produkter (kött, mejeriprodukter och derivat) och en minskad (för att inte säga noll) konsumtion av fullkornsprodukter, baljväxter, nötter, frukter och grönsaker. Paradoxalt nog fann jag, i en statistisk analys som jag genomförde på näringsuppgifter från 15,000 barn från åtta europeiska länder (deltagare i IDEFICS-studien) att svenska barn hade den högsta benägenheten för en diet liknande medelhavskosten. I motsats hade cyprioterna den lägsta efterlevnaden av en diet liknande medelhavskost och många av dem åt hamburgare varje dag! I denna rangordning kom italienska barn, utvalda i staden Avellino, på andra plats, dock med ett visst avstånd från de svenska barnen.

Skillnader mellan olika länder

Trots likheten mellan olika medelhavsländer vad beträffar mat är det nu en allmän åsikt att det finns olika typer av medelhavskost. Det är inte oväntat eftersom Medelhavsområdet gränsar mot tre olika kontinenter: Europa, Asien och Afrika, med totalt tjugoen länder som kännetecknas av mycket olika klimat, kulturer, traditioner och religioner. Till exempel är vin, allmänt konsumerat i södra Europa förbjudet (som all alkohol) i muslimska länder. I Frankrike och Italien är matvanorna mycket olika i norr och i söder. Portugal, å andra sidan, trots att det inte formellt är ett medelhavsland, anses vara “adopterat” ur näringsperspektiv, beroende på dess vanor som är mycket lika de hos medelhavsländerna. Konstigt nog har inte andra länder långt från detta geografiska område, såsom Kalifornien eller centrala Chile, men med klimat och produkter liknande de som kan hittas i medelhavsländerna (vin och oliver till exempel), utvecklat en mattradition jämförbar med medelhavskosten.

Livsstil och tider för måltider

Den traditionella medelhavskosten och dess välgörande effekter på hälsan kan inte fullt förstås om inte det kulturella sammanhanget också beaktas. Medelhavskulturen avseende mat inkluderar vanor såsom fasta tider för måltider, att äta är en social aktivitet och, i vissa länder, vanan att vila efter lunchen (den berömda siestan). Andra faktorer såsom fysisk aktivitet, slutande att röka och låg stress bidrar absolut till en bättre generell hälsostatus. Användning av lokala produkter, ofta egenproducerade (såsom de klassiska trädgårdsgrönsakerna) är andra viktiga kännetecken som ger en högre näringskvalitet på den konsumerade maten.

Vad beträffar tider för måltider är lunchen traditionellt ansedd som huvudmålet, även om denna funktion nu allt mer är förbehållet middagen när familjen möts igen efter en dag i skolan och på arbetet. Även vanan att äta mat på förbestämda tider, växlandes mellan perioder när man avstår från mat (förutom en eller två snacks om dagen) verkar vara viktigt för regleringen av mättnadskänslan och kaloriintaget.

Den höga nivån av fysisk aktivitet, typiskt vid traditionellt fältarbete, är en annan faktor som kan ha spelat en roll i att bestämma hälsoeffekterna hos medelhavslivsstilen. Slutligen exponeringen mot solen leder till ökad produktion av D-vitamin i kroppen, vilket omvandlas till en biologiskt aktiv vitamin under huden tack vare effekten från den ultravioletta strålningen. Färska studier indikerar att bibehålla tillräckliga nivåer av detta vitamin spelar en viktig roll i förebyggande av vissa typer av cancer, högt blodtryck och vissa immunsjukdomar.

Gianluca Tognon

Gianluca Tognon

Gianluca Tognon är en italiensk näringslärare, talare, entreprenör och tidigare docent vid Göteborgs universitet. Han började sin karriär som biolog och tillbringade 15 år både i Italien och sedan i Sverige. Han har varit involverad i flera EU-forskningsprojekt och har omfattande arbetat och publicerat om sambandet mellan kost, livslängd och kardiovaskulär risk under hela livslängden och studerar också potentiella interaktioner mellan diet och gener. Hans arbete om Medelhavskost i Sverige har citerats av många tidningar världen över, bland annat bland Washington Post och The Telegraph. Som talare har han blivit inbjuden av Harvard University och det italienska multinationella livsmedelsföretaget Barilla.

Leave a Replay

About Me

I’m an Italian nutrition coach, speaker, entrepreneur and associate professor at the University of Gothenburg. I started MY career as a biologist and spent 15 years working both in Italy and then in Sweden.

Recent Posts

Sign up for our Newsletter

We never send Spam

TOP
Shares

Integritetsinställningscenter

Nödvändig

Bestämmer om besökaren har accepterat cookie-medgivningsrutan. Detta säkerställer att cookiesamtyckningsrutan inte kommer att presenteras igen vid återinmatning.

_cmpQcif3pcsupported

Reklam

Det här är cookies som Google AdWords använder för att övervaka prestanda för annonsering och visa annonser till besökare baserat på webbplatser som de tidigare har besökt.

ANID

Analytics

Dessa cookies används för att samla in information om hur besökare använder vår webbplats. Vi använder informationen för att sammanställa rapporter och för att hjälpa oss att förbättra webbplatsen. Kakorna samlar in information i en anonym form, inklusive antalet besökare på sajten, där besökare har kommit till webbplatsen och sidorna de besökte. Om du inte tillåter dessa cookies kan vi inte inkludera ditt besök i vår statistik.

_ga, _gat, _gid, UULE, fca_eoi_pagecount, 1P_JAR

Behavioral

Google ställde in ett antal cookies på en sida som innehåller en Google Map. Medan vi inte har någon kontroll över cookies som ställts av Google, tycks de innehålla en blandning av informationstyper för att mäta antal och beteende hos Google Maps-användare.

SID, SAPISID, APISID, SSID, HSID, NID