10 användbara tips för dem som är allergiska mot nickel

nickelallergi

Jag har nickelallergi: vad ska jag äta?

av Gianluca Tognon

Nickel är ett omnipresent oligoelement och också den vanligaste orsaken till metallallergi. Nickelallergi är ett återkommande och kroniskt problem som kan utvecklas i alla åldrar. Det påverkar i allmänhet fler kvinnor än män. Mat är en av de viktigaste källorna till exponering mot nickel i befolkningen. Höga nickelhalter i kosten kan göra en person känslig till metallen och provocera fram dermatit. Dieten är därför ett viktigt verktyg för att hålla allergisymptomen under kontroll.

Det är inte alltid lätt att veta vilken mat man bör undvika om man är nickelallergiker. Det är exempelvis vanligt att vegetarisk mat är rikare på nickel än animaliska produkter; dock beror nickelhalten i vegetarisk mat på odlingsjorden. Det är även viktigt att veta om det finns markföroreningar på grund av industriavfall, hushållsavfall eller en nickelindustri nära odlingen.

Vissa mediciner och kosttillskott kan innehålla nickel.

Här kommer 10 användbara tips för de som är allergiska mot nickel

  1. Undvik mat som innehåller mycket nickel, såsom kakao, choklad, gelatin, sojafrön, havremjöl, baljväxter (bönor, ärter, linser, jordnötter), valnötter, hasselnötter och mandlar samt solros- eller linfrön.
  2. Undvik alla drycker och vitamintillskott och även burkmat som innehåller nickel, eftersom nickel kan frigöras från metallburkar och på så sätt hamna i maten.
  3. I allmänhet innehåller animaliska produkter mindre nickel jämfört med icke-animaliska produkter. Kött, kyckling och ägg är tillåten mat för dem som har nickelallergi. Även fisk är tillåten kost, med undantag för några typer som innehåller höga halter av nickel (t.ex. tonfisk, sill, räkor, lax och makrill).
  4. Mejeriprodukter innehåller inte mycket nickel, så man kan gärna äta gärna smör, ost, yoghurt, ricotta och keso, samt dricka mjölk.
  5. Inte heller spannmål innehåller mycket nickel. Mat som innehåller vitt ris, raffinerat vete eller majs (cornflakes, popcorn, etc.) är tillåtna.
  6. Potatis, gurka och kål kan ätas. Emellertid bör lök och vitlök endast ätas i små mängder.
  7. Bladgrönsaker kan innehålla nickel, men kan ätas i måttliga mängder. De yngsta bladen är de bästa, då de har lägre nickelhalter. Det finns inga problem med svamp.
  8. När det gäller frukter, kan man äta bananer (med måtta), äpplen (3-4 per vecka) och citrusfrukter (3-4 per vecka).
  9. Te och kaffe kan drickas med måtta (upp till 2 koppar per dag).
  10. När man tillagar kokt mat, bör man undvika att använda metallverktyg. Använd hellre plastverktyg. Sur mat (t.ex. tomat eller tomatsås) bör inte kokas i kastruller gjorda av rostfritt stål, då syrorna kan frigöra nickel från kastrullerna. Likaså bör den första skvätten vatten som kommer ut ur kranen på morgonen inte drickas eller användas för matlagning, eftersom nickel kan frigöras från vattenledningarna under natten.

Följande faktorer kan (på ett positivt eller negativt sätt) påverka absorptionen av nickel i maten:

  • Vitamin C, apelsinjuice, te, kaffe och mjölk kan motverka nickelabsorptionen[1].
  • Järnbristanemi, graviditet och amning kan öka nickelabsorption[2].
  • Ett adekvat intag av järn, och en god näringsstatus i allmänhet för den delen, kan minska absorptionen av nickel från maten[3].

Slutligen är det för personer med dermatit viktigt att ha bra kunskap om mat som innehåller nickel för att kunna hantera sin allergi på ett bra sätt.

Bibliografi

[1] Patriarca M, Lyon TD, Fell GS. Nichel metabolism in humans investigated with an oral stable isotope. Am J Clin Nutr. 1997;66:616–21.

[2] Tallkvist J, Bowlus CL, Lonnerdal B. Effect of iron treatment on nichel absorption and gene expression of the divalent metal transporter (DMT1) by human intestinal Caco-2 cells. Pharmacol Toxicol.2003;92:121–4.

[3] Roy CN, Enns CA. Iron homeostasis: New tales from the crypt. Blood. 2000;96:4020–7.

Gianluca Tognon

Gianluca Tognon

Gianluca Tognon är en italiensk näringslärare, talare, entreprenör och tidigare docent vid Göteborgs universitet. Han började sin karriär som biolog och tillbringade 15 år både i Italien och sedan i Sverige. Han har varit involverad i flera EU-forskningsprojekt och har omfattande arbetat och publicerat om sambandet mellan kost, livslängd och kardiovaskulär risk under hela livslängden och studerar också potentiella interaktioner mellan diet och gener. Hans arbete om Medelhavskost i Sverige har citerats av många tidningar världen över, bland annat bland Washington Post och The Telegraph. Som talare har han blivit inbjuden av Harvard University och det italienska multinationella livsmedelsföretaget Barilla.

Leave a Replay

About Me

I’m an Italian nutrition coach, speaker, entrepreneur and associate professor at the University of Gothenburg. I started MY career as a biologist and spent 15 years working both in Italy and then in Sweden.

Recent Posts

Sign up for our Newsletter

We never send Spam

TOP
Shares