Agavesirap: en ulv i fårakläder

agavesirap

Agavesirap är inte så hälsosamt som man tror

Agavesirap, även benämnd “agavenektar” för att få det att låta som en mer värdefull produkt, är ännu ett exempel på flera försök av mattillverkare att få ett socker att se “hälsosamt” ut bara för att det har ett lägre Glykemiskt Index (GI).

Men vad är agave? Agaveplantan växer naturligt i södra delarna av USA och Latinamerika. Speciellt i Mexiko har den använts under århundraden för att tillverka tequila genom att jäsa sockret som finns i agaveplantan till alkohol.

När det bearbetats till en sirap bryter tillverkarna fruktaner[1] till fruktos genom att exponera den sockerhaltiga vätskan mot värme och/eller enzymer. Således är agavesirap i grunden inget mer än majssirap med en hög halt av fruktos[2], vilken maskerats som hälsosam mat. Det kommer inte som en överraskning därför att agavenektar har den högsta mängden fruktos av alla kommersiella sötningsmedel, med det enda undantaget varandes ren flytande fruktos givetvis!

Den största kolhydraten och polyolen i agavesirap är fruktos respektive inositol vilket, i genomsnitt, har en koncentration av 84,29% (fruktos) och 0,38% (inositol). Som en jämförelse innehåller HFCS mellan 42% och 55% fruktos[3]. Inte illa, eller hur?

I agaveplantan kommer det mesta av den söta smaken från en speciell typ av fruktan som kallas inulin[4], vilket har vissa hälsosamma egenskaper beroende på dess prebiotiska egenskaper och eftersom den är klassad som en dietfiber. Dessvärre finns det mycket lite inulin kvar i sirapen, vilken är söt endast genom sitt höga fruktosinnehåll.

Slutligen, om det fanns något tvivel vad beträffar att fruktos skulle vara mer hälsosamt jämfört med andra typer av socker, vill jag påminna om att för mycket socker i dieten kan leda till viktökning, vilket kan leda till att man blir överviktig eller fet, vilket kan öka risken för hjärtsjukdomar, typ 2-diabetes och vissa typer av cancer. Att konsumera för mycket sockerhaltiga drycker och mat kan aven orsaka tandröta[5]. Trots det faktum att fruktos verkligen kan öka blodglukosen långsammare än glykos och sackaros på kort sikt bidrar den till insulinresistens när den konsumeras i höga kvantiteter[6].

Jag måste medge att jag är något besviken själv (även om jag inte är förvånad). Agavesirap smakar fenomenalt gott, och det hade varit fantastiskt om det var en hälsosam produkt dessutom. Tyvärr är den inte det.

 

[1] En fruktan är en polymer som består av fruktosmolekyler som bundits samman.

[2] Majssirap med hög mängs fruktos (High Corn Fructose Syrup, HFCS) är ett flytande sötningsmedelsalternativ till sackaros (bordssocker) som används i många olika maträtter och drycker. Tidigt utvecklingsarbete gjordes under 50- och 60-talen, med leveranser av den första kommersiella HFCS-produkten till matindustrin på sent 60-tal. Fenomenal tillväxt över de nästa 35 eller fler åren har gjort HFCS till en av de mest framgångsrika matingredienserna i modern historia.

[3] White J. Straight talk about high-fructose corn syrup: what it is and what it ain’t. Am. J. Clin. Nutr. 88: 1716S-1721S. http://ajcn.nutrition.org/content/88/6/1716S.full.

[4] Inuliner är en grupp av naturligt förekommande polysackarider som tillverkas av många växter, inom industrin främst extraherat från cikoria. Inulinerna tillhör en klass av dietfibrer som kallas fruktaner och som ofta tillförs till probiotika för att främja bakterietillväxt i magen.

[5] British Dietetic Association. WHO Final Sugars Guidelines for Adults and Children. https://www.bda.uk.com/news/view?id=52.

[6] Nature. Alternative sugars: Agave nectar. https://www.nature.com/articles/sj.bdj.2017.697.

Gianluca Tognon

Gianluca Tognon

Gianluca Tognon är en italiensk näringslärare, talare, entreprenör och tidigare docent vid Göteborgs universitet. Han började sin karriär som biolog och tillbringade 15 år både i Italien och sedan i Sverige. Han har varit involverad i flera EU-forskningsprojekt och har omfattande arbetat och publicerat om sambandet mellan kost, livslängd och kardiovaskulär risk under hela livslängden och studerar också potentiella interaktioner mellan diet och gener. Hans arbete om Medelhavskost i Sverige har citerats av många tidningar världen över, bland annat bland Washington Post och The Telegraph. Som talare har han blivit inbjuden av Harvard University och det italienska multinationella livsmedelsföretaget Barilla.

Leave a Replay

About Me

I’m an Italian nutrition coach, speaker, entrepreneur and associate professor at the University of Gothenburg. I started MY career as a biologist and spent 15 years working both in Italy and then in Sweden.

Recent Posts

Sign up for our Newsletter

We never send Spam

TOP
Shares