Här kommer mina tips för att utveckla skolmaten
Skolorna innehar en unik position som kan användas till att främja konsumtionen av nyttig skolmat likväl som att lära ut matlagning. Att tillhandahålla hälsosam mat säkerställer att eleverna äter vad de lär sig om hälsosam kost i klassrummet [1]. Bättre mat i skolan kan också ha en positiv inverkan på elevernas prestationer [2]. Å andra sidan ger matlagningskunskaper inte bara en möjlighet till eleverna att undvika processade livsmedel, men också en möjlighet att bli självständiga vuxna.
3-stegsmodellen för nyttig skolmaten
Steg 1: Ge möjligheter
Jag har sett det alltför många gånger: lärare, föräldrar, dietister, cateringfirmor och till och med politiker diskuterar vilken mat eleverna ska äta i skolan. Men få frågar någonsin dem som ska äta maten: eleverna själva! Jag tror att eleverna i stället bör vara delaktiga i planeringen av skolmenyerna. Det är enkelt: vi vill alla välja vad vi vill äta. Varför ger man då inte denna möjlighet i skolmatsalarna? I Sverige varje skola har en kommitté kallad ”Matråd” som för diskussioner om skolmaten och där eleverna (inklusive barn) är involverade och kan uttrycka sina åsikter, något som jag tror är en mycket bra idé. Också, studier har visat att när olika val av frukt och grönsaker erbjuds i skolmaten (till exempel genom salladsbufféer) kan det öka konsumtionen [3]. Den plats som väljs för salladsbuffén påverkar mängden grönsaker som konsumeras av eleverna: om den placeras mitten av matsalen i stället för i ett hörn, blir eleverna mer benägna att ta grönsaker. Om eleverna även ges möjlighet att välja mellan mer än en typ av frukt resulterar detta också i en högre konsumtion. Tillsammans med andra kolleger i Italien har vi ofta uppmanat eleverna att diskutera vilken mat ska serveras i matsalen, och jag blev förvånad när jag upptäckte att de även bad om hälsosam mat, såsom kikärtor.
Och här kommer den viktigaste punkten i min strategi för att öka konsumtionen av hälsosam mat i skolorna: vi bör lära eleverna hur man lagar mat och låta dem göra det som en del av läroplanen [4]. Detta har gjorts i Opusstudien, som utfördes i Danmark för några år sedan. Under denna studie tillagade kockar hälsosamma måltider baserade på nordisk tradition, i samarbete med eleverna, som i sin tur hjälpte kockarna i köket. Eleverna som varje dag hjälpte kockarna serverade också måltiden till sina kamrater. Detta ingripande ledde till en förbättrad näringskvalitet i elevernas kostvanor och i ett högre fiskintag.
Steg 2: Utbyta information
Det är alltid en bra idé att bjuda in skolornas kockar och även skoldietister till klassrummet för att diskutera med eleverna och lärarna vilken slags skolmat som skall tillagas. Ibland förstår inte eleverna varför vissa livsmedel som är hälsosamma och välsmakande inte serveras. Som ett exempel på detta kan vi nämna att vissa frukter blir dåliga ganska snabbt, såsom jordgubbar, eller att vissa livsmedel har en hög kostnad (exempelvis vissa typer av fisk) och därför inte erbjuds av cateringföretaget. Genom att förklara dessa begränsningar, är det möjligt att hjälpa eleverna att förstå att somliga val som skolan gör med avseende på skolmaten inte är bestraffande, utan av praktisk natur. I synnerhet har idén att bjuda in kockar tillämpats i USA och bygger på en idé från presidentens hustru. Initiativet kallas ”Chefs Move to Schools” och har varit mycket framgångsrikt.
Slutligen är en annan idé, som enligt min erfarenhet fungerar väldigt bra, att organisera öppet hus. Vad menar jag med detta? En dag om året håller skolmatsalen öppet för alla lärare, elever och även familjemedlemmar som vill laga en hälsosam måltid tillsammans med cateringföretagets personal, som vanligtvis lagar maten.
Steg 3: Utvärdera
Att ständigt utvärdera tjänsten som erbjuds i skolmatsalen möjliggör att identifiera och snabbt lösa eventuella problem relaterat till livsmedel som inte är omtyckta av eleverna (eller av lärarna). Skolan bör regelbundet samla in åsikter och förslag (exempelvis med hjälp av frågeformulär) och hålla koll på livsmedel som inte är väl mottagna, samt försöka tillgodose åtminstone några av önskemålen. I Sverige fyller lärarna i enkäter specifikt utformade av Livsmedelsverket i samarbete med Karolinska Institutet i Stockholm. Detta verktyg, som kallas ”Skolmat”, är mycket användbart för att samla in information från flera skolor i landet, men är också ett viktigt sätt för myndigheterna att ge personlig återkoppling till skolorna.
Bonustips
Veckovisa specialdagar
En dag i veckan bör vara ”speciell” vilket innebär att den bör ägnas åt antingen fiskrätter eller grönsaksrätter. En bra idé är att ha en köttfri dag då endast vegetariska rätter tillagas. Se till att diskutera de miljömässiga- samt hälsofördelarna med att minska köttintaget i klassen, innan ni börjar tillämpa denna idé.
Månadens matnyhet
Det är viktigt att regelbundet stimulera elevernas nyfikenhet genom att föreslå nya livsmedel varje månad. Dessa kan kanske avgöras i klassen; deras hälsoegenskaper kan diskuteras med lärarna och först därefter bör en maträtt som innehåller de nya livsmedlen slutligen erbjudas i skolmatsalen.
”Hälsosam mat”-provning
Detta är en bra idé för en social händelse, där nya livsmedel kan tillagas och avsmakas tillsammans med eleverna. Det är inte nödvändigt att laga mat från mycket komplicerade recept; även en sallad baserad på en ny ingrediens som eleverna aldrig har provat (t.ex. tofu) går bra nog.
Skolträdgårdar
Detta är en mycket bra idé, både ur perspektivet fysisk aktivitet och likaså för en hälsosam kost. Det finns inget bättre än att äta grönsaker som du själv har odlat. Nackdelen är att det krävs en hel del utrymme och att inte alla skolor har det. Dock är ett alternativ att odla örter och ett antal grönsaker i krukor.
Take home message för nyttig skolmaten
Eleverna är huvudpersonerna: se till att du engagera dem i besluten om vad som äts i skolmatsalarna!
Bättre kommunikation: skolorna bör försöka skapa en bättre kommunikation mellan elever, lärare, skolmatsalpersonalen och dietisterna som dagligen planerar måltiderna. För det mesta uppkommer klagomålen p.g.a. missförstånd och dålig kommunikation.
Få ständig återkoppling och revidera: återkopplingen bör erhållas både från skolmatsalens besökare och från myndigheterna, i syfte att inrätta ett system som säkerställer en ständig förbättring av tjänsten.
That’s all folks! Jag hoppas att jag har gett er några idéer till att förbättra upplevelsen i din skolmatsal. Tveka inte att kontakta mig om du vill att jag ska hjälpa till att tillämpa denna idé i ditt specifika sammanhang.
[1] Finkelstein, E.; French, S.; Variyam,J.N., et al., Pros and cons of proposed interventions to promote healthy eating. Am J Prev Med 27(3S)( 2004) 163 –171.
[2] Hollar D, Messiah SE, Lopez-Mitnik G, Hollar TL, Almon M, Agatston AS. Effect of a two-year obesity prevention intervention on percentile changes in body mass index and academic performance in low-income elementary school children. Am J Public Health. 2010 Apr;100(4):646-53.
[3] Prelip M, Kinsler J, Thai CL, Erausquin JT, Slusser W. Evaluation of a school-based multicomponent nutrition education program to improve young children’s fruit and vegetable consumption. J Nutr Educ Behav. 2012 Jul-Aug;44(4):310-8.
[4] Andersen R, Biltoft-Jensen A, Christensen T, Andersen EW, Ege M, Thorsen AV, Dalskov SM, Damsgaard CT, Astrup A, Michaelsen KF, Tetens I. Dietary effects of introducing school meals based on the New Nordic Diet – a randomised controlled trial in Danish children. The OPUS School Meal Study. Br J Nutr. 2014 Apr 8:1-10.
