Förekomsten av fetma ökar drastiskt både i Sverige och globalt
Fetma: riskfaktorer och konsekvenser
av Gianluca Tognon
Övervikt definieras som en överdriven ackumulering av fettvävnad jämfört med normal vävnad. Tekniskt sett anses en person lida av fetma när hans eller hennes body mass index (BMI) är över 30. För några år sedan definierade WHO fetma som ett av de stora folkhälsoproblemen i världen tillsammans med klimatförändringarna.
Fetma medför en högre risk att utveckla allvarliga kroniska sjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, diabetes, artros, sjukdomar i gallblåsan samt vissa cancerformer (endometrial eller kolorektalcancer i njurar, bröst, bukspottkörteln eller matstrupen). Andra problem som är förknippade med denna sjukdom representeras av högt blodtryck, högt kolesterol, andningsproblem, ökad operationsrisk, graviditetskomplikationer, hirsutism (manlig behåring hos kvinnor), samt oregelbunden menstruation.
I många europeiska länder har förekomsten av fetma har tredubblats sedan 80-talet. Den samhällsekonomiska kostnaden för detta tillstånd är nu lika med 6% av de totala sjukvårdskostnaderna i Europa. Fetma är också den vanligaste barnsjukdomen i Europa (20% av överviktiga barn, varav en tredjedel är överviktiga).
Bukfetma och kardiovaskulär risk
Många studier visar att bukfetma är förknippad med en rad negativa konsekvenser, bland annat ökad risk för cancer, hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes. Den senare sjukdomar ökar även risken för hjärt- och kärlsjukdomar ytterligare. Risken för det kardiovaskulära systemet kommer sig av överflödigt fett inne i buken (intraabdominell fetma). Detta tillstånd blir farligt när midjemåttet överstiger 88 cm i kvinnor eller 102 cm hos män. Bukens fettvävnad har en aktiv roll för metabolismen. Exempelvis produceras där:
- fria fettsyror som har effekt på levern, ökar insulinresistensen och förändrar blodfett och sockernivåer;
- ämnen som kan utlösa inflammatoriska processer som orsakar bildandet och utvecklingen av plack i artärerna.
Vidare kan bukfetma orsaka utvecklingen av:
- hypertoni;
- förändringar i blodfetter (triglycerider, LDL, HDL).
Fetma kan vara ett resultat av en annan sjukdom eller ett annat tillstånd, till exempel:
- hypotyroidism;
- Downs syndrom;
- polycystiskt ovariesyndrom;
- rubbningar avhypotalamus;
- antipsykotiska läkemedel/antiepileptiskadroger;
- höga doser avkortikosteroider.
Faktorer som inbte beror på kosten
Ålder: vikten tenderar i allmänhet att öka mellan 20 och 50 årsåldern. Den generella kroppsmassan minskar till förmån för fettmassa, vilket resulterar i en minskad basal ämnesomsättning. Andra faktorer som är förknippade med viktuppgång i vuxenlivet är minskad fysisk aktivitet, äktenskap, högre matkonsumtion och stress på arbetet.
Socioekonomisk ställning: kostnaden för maten är ofta i proportion till dess sundhet. Många livsmedel är mer energirika (t.ex. feta köttsorter, pålägg, etc.). Hög energitäthet har ofta ett lägre pris än andra livsmedel som innehåller mindre kalorier såsom frukt, grönsaker eller fisk.
Stillasittande livsstil: den ökade tiden för stillasittande aktiviteter både på arbetet och hemma, särskilt efter tillkomsten av TV, datorer och hushållsmaskiner, är en av de bakomliggande orsakerna till fetmaepidemin.
Andra faktorer: låg födelsevikt, brist på amning, vikt och vissa föräldravanor kan också påverka risken att bli överviktiga eller feta.
